Eva Årbrandt Johansson, nationell samordnare för begravningsverksamheten i Svenska kyrkan, tycker kritiken är ogrundad.
– Systemet är bra och jag är tacksam för att det har fungerat även i pandemitider, säger hon.
Evelina Reuterfors, vikarierande ledarskribent på Upsala Nya Tidning, ifrågasatte tidigare i somras kyrkans huvudmannaskap för begravningarna och systemet med en statlig begravningsavgift.
I sin uppmärksammade ledarkrönika skriver Reuterfors att transparensen och kontrollen på hur pengarna används brister: ”De går bland annat till löner till begravningspersonal. Vad de gör på sin arbetstid går givetvis inte att veta.” Reuterfors anser också att allt tyder på att begravningsverksamheten skulle kunna bedrivas mer effektivt än den gör idag.
– Det finns en kommun som gör det här till en fjärdedel av kostnaden för övriga församlingar, Stockholm, säger hon till Kyrkans Tidning.
Evelina Reuterfors bygger sin text på liberalen Fredrik Malms motion till riksdagen i höstas. En motion han skrev när det var på förslag att även Stockholm skulle omfattas av systemet med en enhetlig begravningsavgift:
– Jag var orolig för att det skulle drabba mina väljare, säger Fredrik Malm.
Enligt de båda kritikerna kan begravningsavgiften inte vara en avgift, eftersom den inte uppfyller de rättsliga kriterierna för det. De menar att den istället ska betraktas som en skatt. Och eftersom begravningsavgiften fastställs av Kammarkollegiet, inte av riksdagen som andra skatter, bryter systemet, enligt Malm och Reuterfors, mot regeringsformen.
Fredrik Malms motion med förslaget att systemet bör utredas på nytt, röstades ned i riksdagen under våren 2021. Han är osäker på om han kan få mer stöd för sina förslag.
– Om kommuner skulle be om att få ta över ansvaret eller om begravningsombuden skulle blir mer kritiska kanske. Jag tror inte att sjunkande medlemstal i kyrkan skulle påverkar, utan snarare om fler människor ifrågasätter systemet. De flesta har ingen aning om hur begravningsavgiften fungerar, säger Fredrik Malm.
Eva Årbrandt Johansson, nationell samordnare för begravningsverksamheten i Svenska kyrkan, anser att både motionen och ledarkrönikan innehåller felaktigheter.
Uppgiften att begravningsverksamheten är dåligt kontrollerad är hämtad från en Riksrevisionsrapport:
– Den kom 2006. Då fanns problem och rapporten ledde till att staten försökte förbättra och förtydliga begravningsombudens roll och verksamhet samt länsstyrelsernas tillsyn. På senare år jag har inte hört någon kritik över huvud taget.
Eva Årbrandt Johansson säger att särkostnadsredovisningsmodellen för församlingarnas kostnader för begravningsverksamheten är väl beprövad. Hon tycker inte heller att det går att säga att Stockholms kommuns begravningsverksamhet är effektivare.
– De har ett helt annat skatteunderlag i Stockholm och där finns få och stora begravningsplatser. I glesbygden finns många små begravningsplatser som kostar mer per invånare att sköta om.
När det gäller att begravningsavgiften skulle vara en skatt, framhåller Årbrandt Johansson att avgiften är väl utredd, flera gånger.
I ledarkrönikan i UNT framförs också att det är fel att tvinga människor som inte är religiösa eller tillhör en annan religion att betala ”skatt” till Svenska kyrkan.
– Jag har aldrig hört kritik från andra trossamfund, säger Eva Årbrandt Johanson.
Evelina Reuterfors och Fredrik Malm tycker att det vore bättre om kommunerna tog över ansvaret för begravningsverksamheten. Eva Årbrandt Johansson framhåller att möjligheten redan finns i lagstiftningen och har diskuterats i till exempel Järfälla kommun.
