Desmond Tutu kämpade mot apartheidsystemet i Sydafrika. Han blev känd internationellt för sitt engagemang för en fredlig reform av landet. 1984 tilldelades han Nobels fredspris för sina insatser. Han brukar kallas för "sitt lands moraliska samvete".
"Ärkebiskop emeritus Desmond Tutus bortgång är ett till sorgekapitel i vårt lands avsked till en generation fantastiska sydafrikaner som efterlämnat oss ett befriat Sydafrika", säger president Cyril Ramaphosa.
På Twitter skriver presidenten:
"Vi ber för att ärkebiskop Tutus själ vilar i frid, men också att hans ande håller vakt över vår nations framtid".
Desmond Tutu somnade in i sitt hem under annandagen. Han blev 90 år gammal och lämnar efter sig hustrun Leah Tutu och fyra barn.
Sedan ett par år tillbaka hade paret dragit sig tillbaka till äldreboende i Hermanus, tolv mil från Kapstaden. Men ända fram till 2016 reste han runt och talade om rättvisa och försoning. Samtidigt höll han tidiga fredagsmässor i den anglikanska katedralen St George i Kapstaden, där alla som ville kunde komma och prata med honom efteråt.
Desmond Tutu har också deltagit på bokmässan och Svenska kyrkans Se Människan-scen i Göteborg två gånger.
– Det är viktigt att lyfta fram vad han betytt, både som person och i sitt ämbete. Det går nästan inte att överskatta. Jag skulle säga att Tutu nästan betyder för de protestantiska kyrkorna vad påven gör för de katolska, sade prästen Mikael Ringlander, projektledare för Se människan, till Kyrkans tidning i samband med Desmond Tutus 90-årsdag tidigare i år.
Vid flera tillfällen under de svåra åren, då läget i Sydafrika var som värst, bjöds paret Tutu till Sverige av den svenska läkaren Ingrid le Roux. Hon beskrev honom i samband med 90-årsdagen som djupt troende och andlig människa, som levde "nära korset, med bön och meditation varje dag:
- Det är hans styrka, det som burit honom.
Ärkebiskop Antje Jackelén säger till tidningen Dagen att hennes första känsla när hon fick höra nyheten om Desmond Tutus bortgång var vemod.
– Men också att det var fint att han fick dö på julen, då vi firar att Gud blev människa i Jesus. På något vis förkroppsligade han inkarnationen, i honom fick tron en gestalt som berörde så många, säger Antje Jackelén till Dagen.
Sydafrikakännaren Magnus Walan, Diakonia, beskriver på annandagen Desmond Tutu som Sydafrikas samvete. Och som en "tidig ståuppkomiker":
- Han kunde få de mest allvarliga situationer att förlösas, med sina ordvitsar och förmåga att hitta humor i allt. Jag har varit på begravningar som han fått alla att skratta på, säger han till TT.
Walan beskriver vidare ärkebiskopen och fredspristagaren som en aktivist, som det alltid gick att nå när det gällde frågor om antiapartheid.
- Han gav alltid stöd till dem som ville förändra. Det tror jag färgade en hel generation, tron på att många små handlingar skulle kunna fälla apartheiden, inte bara i Sydafrika utan runtom i världen.
- Med honom förlorar vi nu en av de sista levande ikonerna av anti-apartheidgenerationen, säger Henning Melber, professor vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, till TT.
- Det är en sorg och en chock, inte bara för Sydafrika utan för hela världen. Det kommer att uttryckas en stor sorg och saknad de närmaste dagarna, fortsätter Melber.
Förutom Nobelpriset har Desmond Tutu tilldelats utmärkelser som Pacem in Terris-priset, Biskop John T. Walkers pris för framstående humanitära insatser, Lincolns ledarskapspris och Gandhis fredspris. Han har också blivit utsedd till hedersdoktor vid Uppsala universitets teologiska fakultet.
