Allt färre förtroendevalda i Svenska kyrkan

Svenska kyrkan styrs av en stor mängd förtroendevalda. Men för varje kyrkoval blir de färre. I kyrkovalet 2021 tillsattes 14 158 direktvalda mandat i Svenska kyrkan, en siffra som inkluderar alla mandat i kyrkofullmäktigen, stiftsfullmäktigen och kyrkomöte. Dessa platser innehades då av 13 330 unika personer - vissa personer valdes till flera förtroendeuppdrag.

2,6 procent färre

I årets val står totalt 13 783 platser på spel, en siffra som inkluderar både fasta mandat och utjämningsmandat. Det är alltså 375 mandat färre än 2021, en minskning med 2,6 procent. 

Dessa siffror kan jämföras med hur det var för drygt 20 år sedan. Den 16 september 2001 valdes 36 049 ordinarie ledamöter i kyrkomöte, stiftsfullmäktige och i lokala kyrkofullmäktige och de samfällda kyrkofullmäktige, som då fanns i kyrkliga samfälligheter. Med ersättare betyder det uppemot 50 000 valda på kyrkovalsdagen.

Färre enheter, mindre fullmäktige

Nils Warmland, som är kyrkovalledare, har inte analyserat den senaste minskningen. 

– Men antalet har minskat successivt i lite olika takt, säger han.

Han ser två orsaker till minskningen av antalet förtroendeposter: Dels blir det färre enheter i Svenska kyrkan när det bildas större pastorat, dels kan stiftsstyrelserna besluta om att minska antalet mandat i en församlings eller ett pastorats kyrkofullmäktige.