Utredning föreslår dramatisk omläggning av skogsbruket

Göran Enanders uppdrag har varit att föreslå hur förvaltningen av kyrkans skogar ska kunna bidra till social, ekologisk, ekonomisk och andlig hållbarhet. För att nå det målet måste en del omprioriteringar göras, anser han.

– Vi tar i utredningen ökad hänsyn till klimat och biologisk mångfald. Vi skapar en ny balanspunkt och gör en tydligare integrering av andlig och existentiell hållbarhet i resonemanget.

I dag står det i kyrkoordningen att förvaltningen av prästlönetillgångarna ska ge bästa möjliga avkastning. Den formuleringen stryks i Göran Enanders förslag. I stället heter det att prästlönetillgångarna ska förvaltas ”ändamålsenligt och resurseffektivt. Andlig, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska säkerställas i förvaltningen. ”

20 procent hyggesfritt

För skogsbruket innebär förslaget rent konkret att en större andel av skogen sätts av och skyddas från avverkning. I dag ska minst 10 procent av Svenska kyrkans skogsmark vara frivilliga avsättningar för bevara naturvärden. Enligt förslaget ska den arealen dubblas till 20 procent.

Läs en sammanfattning av utredningen HÄR 

En tredjedel av skogsmarken ska brukas med metoder som är snällare mot klimat och miljö. Det är en långt större andel än i dag. I kyrkans skogar finns enbart vissa pilotprojekt med hyggesfria metoder som avverkning i mindre fyrkanter på ett område eller blädning där vissa äldre träd avverkas inom ett område medan resten av träden sparas. 

– Nu kanske en procent av skogen blädas. Så att ställa om kommer ta tid, för det här är något som byggs upp långsamt, säger Enander.

"Myt att gammal skog inte binder kol"

Göran Enander föreslår också att hälften av skogen som trakthyggesbrukas ska växa 20 procent över lägsta tillåtna avverkningsålder, eftersom skogen då binder mer koldioxid.

– Vi försöker ta död på myten att äldre skog inte fortsätter att binda kol. En annan myt är att det är bra för klimatet att avverka så mycket skog som möjligt. Men det visar sig att bara kanske 20 procent av det som avverkas går in i träprodukter och annat. Resten eldas eller blir papper som återvinns. 

Åtgärderna i utredningen har som syfte att ge goda effekter både för biologisk mångfald och klimat, förklarar Göran Enander. Han menar att insatser för klimatet och för mångfalden inte måste ställas mot varandra.

– Det bästa sättet för att hantera biologisk mångfald är att skydda skog från avverkning. Det finns mycket forskning som visar detta. Men åtgärder för biologisk mångfald är också bra för klimatet, de ger mer motståndskraftig skog som bättre klarar stormar och torka.

Samernas intressen skyddas 

Ett särskilt fokus i utredningen har varit de åtaganden som Svenska kyrkan lovat att göra efter ursäkten till samerna. Platser i skogen som är viktiga för den samiska andligheten föreslås skyddas helt från avverkning.

Om avverkning ska ske i ett renskötselområde måste det liksom i dag ske ett samråd med berörd sameby. Men utan samtycke från samebyn blir ingen avverkning. 

– Man får samråda tills man kommer överens.

Göran Enander tycker inte att hans förslag innebär att Svenska kyrkan skulle gå väldigt mycket längre i fråga om hållbarhet jämfört med andra i branschen. Men ambitionen är att kyrkan ska bli ett föredöme.  

– När det gäller det hyggesfria så har Skogsstyrelsen föreslagit att staten ska gå före och ha 20–25 procent hyggesfritt. Nu tror jag inte att regeringen kommer nappa på det och det är klart att vi ligger lite högre där och högre när det gäller andelen frivilligt avsatt skog. 

Förlorar 100 miljoner i intäkt

Göran Enanders förslag skulle enligt utredningen innebära en minskad ekonomisk avkastning från skogsbruket på 100 miljoner kronor per år, jämfört med i dag. 

– Det är ungefär fyra promille av Svenska kyrkans totala omsättning så det tycker vi att man har råd med. 

I dag går 50 procent av den utdelningsbara vinsten från prästlönetillgångarna till stiften som delar ut den till församlingar som är andelsägare. 50 procent går till det nationella utjämningsystemet. För att inte andelsägarna ska drabbas föreslår Göran Enander att de fortsättningsvis ska få lika mycket pengar, vilket gör att andelen till utjämningssytemet blir något lägre.

– För att stiftsbidragen från utjämningssystemet inte ska bli lägre så föreslår vi en hållbarhetsavgift. 

Den ska alla församlingar betala till utjämningsystemet och den föreslås ligga på mellan 0,4 och 0,8 öre per hundralapp av kyrkoavgiften.

Vill minska konfliktnivån

Skogen är ett hett debattämne där tonläget ofta är högt. Göran Enander har tidigare varit både ordförande för Svenska naturskyddsföreningen och generaldirektör för Skogsstyrelsen.

– Ett av mina huvudmål är att minska konfliktnivån, inom kyrkan och även i relation till det omgivande samhället. Kyrkan börjar bli lite ifrågasatt för sitt skogsbruk, säger han.

– Det blir alltid kritik om man inte lever som man lär i organisationer, men kanske är det extra speciellt i kyrkan.

En del i det arbetet har varit att jobba med begreppet ”andlig hållbarhet”. De tidigare ärkebiskoparna Antje Jackelén och Anders Wejryd har skrivit en teologisk reflektion till utredningen om ansvaret för att förvalta skapelsen. 

Mer tydlig nationell styrning

Utredningen föreslår en nationell styrning av förvaltningen där kyrkostyrelsen tar en mer framträdande roll. Ett råd för markförvaltning bör instiftas och samarbetet mellan församlingarna, stiften och egendomsförvaltningarna stärkas, tycker Göran Enander.

– Vi möter ofta församlingar som säger att plötsligt står skogsmaskinerna här och vi vet inte vad det handlar om. Vi vill att stiften ska informera berörd församling inför varje åtgärd, säger han. 

– Vi föreslår ett helt nytt sätt att bruka skogen och då måste också församlingarna höras i den processen. Det är ett sätt att ena kyrkan.

Beredd på att få kritik

Det är en enorm omläggning av skogsförvaltningen som Göran Enander föreslår och han är beredd på att få kritik. 

– Om man andas djupt och inte reagerar direkt utan läser ordentligt om hur vi resonerat och försökt ta hänsyn till alla intressen men ändå nå en ny balanspunkt, så tror jag nog att det kommer tas emot rätt bra ändå. Det är min förhoppning. Men vi lever i en demokrati och det kommer vara personer som har synpunkter. 

Tror du att dina förslag kommer gå igenom i kyrkomötet?

– Det förutsätter jag i allt väsentligt. Om inte skulle det förorsaka kyrkan betydande ”goodwill-förluster". 

Förändringarna i kyrkoordningen föreslås träda i kraft tidigast 2026. Innan dess ska utredningen behandlas av kyrkostyrelsen och gå ut på remiss.