Efter cyklonerna: ”Det lilla man ägde var bortspolat”

– I staden Beira är förödelsen jättestor och med stora behov, och många har drabbats av koleraepidemin som har brutit ut efter Kenneth, berättar Nils Bernhold.

Han är Act Svenska kyrkans utsända i Zimbabwes huvudstad Harare och var i förra veckan på plats i den drabbade provinsen Manica i Moçambique som gränsar till Zimbabwe. Tillsammans med Svenska kyrkans samarbetspartners – danska Danchurchaid och Moçambiques kristna råd – utvärderade de behoven och mötte människor vars bostäder och försörjning slagits i spillror av naturkatastroferna.

– Eftersom förödelsen var så stor i kustområdena har fokus också hamnat där, medan det inåt landet finns områden som också drabbats svårt - men i mindre omfattning. De har fått ganska begränsat med resurser, vilket har försvårat stöd och koordinering av insatser, säger han.

Under tredagarsbesöket, utgick Act-delegationen från staden Chimoio i Manicaprovinsen, en dryg timmes bilresa från den zimbabwiska gränsen. De besökte bland annat en by som låg i cyklonens väg.

Hur såg det ut där?

– När vi kom fram till bron som skulle föra oss över till byn var bron bortspolad. Istället fick vi använda oss av små hemmagjorda båtar i bark som nu användes för att föra människor över floden. Hela området där vi höll möten och delade ut vattenfilter och gjorde enklare utbildning, var tidigare under vatten och i de träd där vi sökte skugga syntes spåren av lera från när vattnet nått som högst.

Andra tecken märktes under delegationens möten i byarna. Ofta skedde de på marken under något träd, där den torkade och spruckna leran utgjorde en kuslig påminnelse om det som hänt: döda, skadade och en enorm förödelse.

– De hade förlorat allt de hade: kläder, mat och tillhörigheter. All planterad jord och odlingsbar mark var förstörd. Det går inte längre att hålla regelbunden skola då taket är förstört, utbildningsmaterial bortspolat och toaletterna översvämmade. Det lilla man ägde var bortspolat.

Act Svenska kyrkan har startat en särskild insamling till de drabbade områdena. De får också stöd av Sida för insatserna som bland annat handlar om mat- och vattenförsörjning och att få sanitetsanläggningar och tillfälliga boenden på plats i de drabbade områdena.

– Sedan har vi ett psykosocialt arbete, där vi involverar de drabbade i att stärka deras lokala skyddsnät.

– Under besöket berättade exempelvis en pastor att de inte hållit gudstjänst eller annan sammankomst sedan cyklonen svepte förbi. Andra berättade att det är svårt att hjälpa grannar, när man inte har nog till sig själv och sin familj. Och man är försiktig med att dela med sig av sitt mjöl till grannen när man inte vet när man kan få mer. Här har kyrkan och religiösa ledare en stor möjlighet att hjälpa och stärka sammanhållningen och uppmuntra till att ge varandra stöd i den svåra situation man befinner sig i.

Kenneth är enligt meteorologer den kraftigaste cyklon som dragit över Moçambique, med kraftiga skyfall och vindhastigheter uppemot 220 kilometer i timmen. Att två naturkatastrofer kommer så tätt och är så kraftiga kan enligt vissa experter bero på varmare medeltemperaturer globalt.

”Klimatförändringar är kopplade till stigande havsnivåer och ökande nederbörd som kopplas till cykloner, och orsakar mer förstörelse i både kust- och inlandsområden”, skriver Unicef-chefen Henrietta Fore i med anledning av naturkatastroferna i Sydöstafrika.

Hur väger ni in den eventuella klimatpåverkan i ert biståndsarbete?

– Moçambiques kristna råd har länge arbetat med klimaträttvisa och klimatanpassningsåtgärder. I Zimbabwe för Act-alliansen regelbundna möten med regeringsföreträdare för att påverka Zimbabwes position i klimatförhandlingarna globalt.