Kyrkans Tidning har tidigare skrivit om bibelsällskapets arbete med att översätta Nya testamentet. I dagarna släpptes provtexterna till Matteusevangeliets kapitel 5–7 som också kallas Bergspredikan. Tanken med provtexterna är att översättarna ska respons och få ta del av allmänhetens tankar.
Det har kommit reaktioner på provtexterna men om översättarna kommer att ta med sig några av dem är i dagsläget svårt att säga , säger Anders Göranzon, generalsekreterare på Svenska bibelsällskapet.
I Herrens bön i den tidigare översättningen av Matteusevangeliet i Bibel 2000 används ordet ”låt”: Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske. I NT 26-provtexten används i stället ordet ”må”.
– Skillnaden mellan ”låt” och ”må” hade man nog förväntat sig reaktioner på. Översättarna ville testa hur det skulle fungera. Men där är verkligen inte sista ordet sagt än.
Igenkännbara reaktioner
Reaktioner och synpunkter kommer samlas in från flera håll.
- Det är bra att få reaktioner, vi har skickat ut detta till referensgrupper och de arbetar mer systematiskt. De är utsedda av de olika samfunden och andra aktörer. Där får man ett mer genomarbetat svar. Men det är också intressant med de synpunkter som kommer från allmänheten.
Det har kommit en del mejl till Anders Göranzon. Det har överlag varit igenkännbara reaktioner som funnits med i resonemangen under arbetsprocessen.
- Det är en väldigt läst text som översatts många gånger så de flesta synpunkterna och reaktionerna de har översättarna redan mött. Vi har också ett översättningsråd som möts och samtalar om olika saker.
Hur stort skulle du säga att allmänhetens engagemang i översättningen är?
- Det får gärna vara större. Jag trodde nog att Herrens bön skulle generera fler reaktioner, men jag har fått fler mejl än vid tidigare tillfällen när vi släppt texter. Så jag skulle ändå säga att engagemanget är större än tidigare. Det tror jag har att göra med att Bergspredikan och Herrens bön engagerar folk.
Finns det något vanligt missförstånd om ert arbete?
- Det vanligaste missförståndet är nog att bibelsällskapet skulle ha en officiell funktion. Den här översättningen som vi gör kommer olika kyrkor och samfund att ta emot på olika sätt. Jag märker att man kallar det för bibelkommissionen. Den finns ju inte. Däremot förvaltar bibelsällskapet upphovsrätten till Bibel 2000. Men det betyder inte att vi har samma roll som den statligt tillsatta bibelkommissionen hade. Men det är spännande, vi får tillsammans upptäcka vad det blir för typ av översättning och hur den kommer tas emot och användas.
- En kunskap som jag önskar skulle sprida sig mer i samhället är att det finns flera bibelöversättningar parallellt idag. Om man tittar på 1500-talet och framåt så var det under hundratals år samma översättning som man läste. Nu finns Bibel 2000, Folkbibeln, nuBibeln och snart finns NT 2026 också, så det är en ny situation.
Vilken är er största utmaning?
- Det är svårt att säga, men en utmaning är det som kallas konkordansprincipen: att försöka använda så få olika svenska ord som möjligt när man översätter ett grekiskt begrepp. Det har att göra med att ord täcker in olika betydelser på olika språk. Ett grekiskt ord kan betyda tre eller fyra olika saker på svenska. Det finns inte alltid ett enda ord på svenska som täcker in den exakta betydelsen på grekiska. Det är verkligen en stor utmaning för översättarna att välja rätt ord.
I den beslutsprocessen har bibelsällskapet ett antal principer att ta hänsyn till.
- Det är nio stycken principer. De ska också ställas mot varandra och värderas. Det gör att man inte alltid kan vara hundra procent konsekvent. Man får väga in olika aspekter.
