En film om att hålla världens öde i sin hand

När Greta Stocklassa är åtta år ser hon ett flygplan flyga rakt in i en skyskrapa på tv-skärmen. Det tillfället kommer hon att minnas för alltid. Det är också en händelse som kommer att ha avgörande betydelse för hur världen hon växer upp i utvecklas.

I filmen Blix not bombs ­söker den nu vuxna Greta Stocklassa svar på vad det är som gör att mänsklig­heten verkar oförmögen att skapa en långsiktig fred. Det gör hon genom att samtala med en man som verkligen funnits med i världspolitikens centrum under sent 1900-tal och tidigt 2000-tal, FN-diplomaten Hans Blix.

”När världen brinner kommer Hans Blix”, säger Greta Stocklassa i filmen. Och det är sant. Han var på plats i Tjernobyl efter kärnkraftsolyckan och efter terrorattentaten mot tvillingtornen i New York var det han som ledde FN-delegationen som undersökte om Irak hade massförstörelsevapen.

Greta Stocklassa besöker den nu 94-åriga Hans Blix i hans lägenhet i Stockholm. Här matar han fåglar, läser New York times och döstädar. Han har sparat flera pärmar med tal han hållit under sitt yrkesliv och alla sina fickkalendrar sedan 1946. I den från år 2000 står att han och frun såg en tjäder. Det var samma vecka som FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan ringde och frågade om han ville bli ordförande för FN:s inspektionskommission.

Det är rafflande att från Hans Blix perspektiv få följa de där avgörande dagarna innan USA gick in i Irak den 19 mars 2003. En hel värld höll andan och riktade sin uppmärksamhet mot honom och hans team. Vad de skulle hitta och inte hitta under sina efterforskningar kunde avgöra om det blev krig eller inte.

Det en personlig dokumentär med stort anspråk. Ett intervjuporträtt som ställer (kanske lite för stora) frågor om var vårt ansvar börjar och slutar när det kommer till vilken värld vi vill lämna efter oss till våra barn. Om man gjort sin plikt och följt sitt uppdrag, är det tillräckligt? Eller behöver man göra mer? Och vad är i så fall rätt sak att göra?

När Hans Blix i februari 2003 anländer till ett snöigt i New York för att presentera sin rapport har han skrivit ”trött” i en anteckning i fickkalendern. Några veckor senare meddelar president George W Bush att en invasion av Irak ska genomföras, trots att det saknas stöd i FN:s säkerhetsråd. Några kärnvapen hittades aldrig.

Blix not bombs visar på hur stor makt som ligger i enskilda människors händer och hur utlämnade vi ”vanliga människor” är till dessa storpolitikens beslutsfattare. Det är inte utan att man som biobesökare lämnas med en viss bitter eftersmak av uppgivenhet. För under inspelningen av filmen påbörjar Ryssland sin invasion av Ukraina och fredstemat blir alltmer brännande. Frågan är bara om nuvarande makthavare och beslutsfattare är mer eller mindre benägna än gårdagens att lyssna till sakligt framlagda, men kanske ur deras perspektiv, otillfredsställande, fakta.