Ny statistik: Färre lämnade kyrkan under 2020

Pernilla Jonsson, analyschef för kyrkokansliets analysenhet. Foto: Johannes Frandsen.

Under 2020 minskade antalet aktiva utträden med 4 600 jämfört med 2019. Pandemin kan ha gjort att fler valt att stanna, säger kyrkokansliets analyschef Pernilla Jonsson.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Pernilla Jonsson, analyschef för kyrkokansliets analysenhet. Foto: Johannes Frandsen.

Uppdaterad.

Under 2020 valde 54 440 personer att lämna Svenska kyrkan, jämfört med 61 586 år 2019. Siffrorna för 2020 är prelimära och antalet utträden väntas öka något när den slutgiltiga statistiken presenteras i mars.

Pernilla Jonsson säger att det är en positiv utveckling som syns i statistiken:
– Utträdena understeg vår prognos med ungefär tio procent förra året och det kommer att vara ytterligare något mer i år. Så på det sättet är det positivt, men samtidigt är det höga utträdessiffor.

Den prognos som togs fram 2018 byggde på analyser av utträdesmönster i olika åldersgrupper. Enligt prognosen väntas Svenska kyrkan ha 4,7 miljoner medlemmar år 2030.

– De mönster vi har sett 2016–2018 var att det var extremt höga utträdessiffror framför allt bland unga, det toppade vid 27-årsåldern och män var överrepresenterade.

Under 2017 tappade till exempel Svenska kyrkan 4,7 procent av de 27-åriga männen, medan 3 procent av kvinnorna i samma ålder valde att lämna.

– Vi ser att utträdena nu är lägre jämfört med prognosen men vi har inte hunnit analysera om det är de unga som förändrat sina utträdesmönster eller om det är övriga, äldre medlemmar.

Under 2020 har det i analys­enhetens månadsstatistik anats en sjunkande utträdestrend sedan i mars, med undantag för november och december.

Utträdena följer dock samma mönster som andra år, med en första topp när deklarationsblanketterna skickas ut i mars och en andra topp i slutet av oktober.

Pernilla Jonsson säger att pandemin mycket väl kan ha påverkat människors benägenhet att stanna kvar som medlemmar.

– Utifrån religionssociologiska teorier kan man förvänta sig att utträden ur de traditionella kyrkorna eller religiösa institutionerna borde vara något färre med tanke på att vi befinner oss i en kris. En hälsokris, men också en existentiell och ekonomisk kris.

De preliminära utträdessiffrorna är de lägsta sedan 2015. Men om de minskande utträdena under 2020 kan vara ett tecken på en trend som kan väntas hålla i sig är för tidigt att säga, enligt Pernilla Jonsson.

– Vi hade en svagt nedåtgående trend av utträden fram till 2016. Sedan fick vi väldigt höga utträden i och med den medie­granskning som skedde då och i och med att unga ändrade sina utträdesmönster. Det behövs flera år för att se hur det här året förhåller sig och vad det kan betyda framåt.

Det finns även annat som behöver tas med i beräkningen framåt, som ökad arbetslöshet. Enligt Pernilla Jonsson har medlemmarnas kyrkoavgifter under flera år varit stabila eftersom

Svenska kyrkans medlemmar i lägre grad än andra grupper har varit arbetslösa. Men i och med pandemin har många företag gått sämre och nya grupper har drabbats av arbetslöshet, vilket skulle kunna påverka medlemmarnas kyrkoavgifter framöver.

Även inträdena minskade något under 2020 och landade på totalt 8 412. Det är ungefär den nivå som inträdena legat på de senaste åren.

– De ligger väldigt stabilt och vi ser inga stora förändringar. Det har varit en ökande trend tidigare som nu har stabiliserats.

Fakta: Aktiva utträden

2020:    54 440
2019:    59 044
2018:    67 605
2017:    93 093
2016:    85 848

Källa: Svenska kyrkans preliminära månadsstatistik