Den uppmaningen till de folkvalda hade filosofiprofessorn Jonna Bornemark när hon högtidstalade under gudstjänsten före riksmötets öppnande i veckan.
– Vartannat år varvar vi kyrkliga företrädare med andra talare. I år ville vi ha en filosof, sade domprost Hans Ulfvebrand, som ledde den traditionsenliga gudstjänsten i Storkyrkan tillsammans med domkyrkokaplan Kristina Ljunggren.
Jonna Bornemark talade om hur vårt sätt att organisera samhället allt mer effektivt har en baksida. Hur till exempel syftet med äldreomsorgen förskjuts från att vårda äldre, till att ”vårda register och checklistor genom att följa manualer”:
- Det här är en till synes oskyldig glidning, alla papper är ju där för att det ska bli så bra som möjligt för de äldre. Men det är en glidning som i längden får ödesdigra konsekvenser. Kvalitetsarbetet tar plats i papperen, inte i verkligheten. Och det gör att någon utanför verksamheten ska säkerställa kvaliteten, inte de som är på plats, de ska bara lyda order.
- På så sätt har vi skapat ett system som ger allt mindre plats för professionellt omdöme. Den där förmågan att i just den här unika situationen, handla på bästa möjliga sätt. Undersköterskan som förstår när en dusch av en dement person blir ett övergrepp och när den kan genomföras. Den där kunskapen som aldrig kan generaliseras och skrivas ner i regler för att verkligheten alltid är rikare och mer mångfacetterad, fortsatte Jonna Bornemark.
Hon konstaterade att vi inte kan ha datorns intelligens som ideal, utan behöver utveckla det mänskliga, "inte avveckla det":
- Har vi odlat ett tankesätt där en viss idé om effektivisering övertrumfar allt? En effektivisering som inte har tid att lyssna på det levande, frågade sig Jonna Bornemark och pekade på växande utmattning och psykisk ohälsa ute i samhället.
Att lyfta ett problem är en sak, att försöka hitta nya vägar en annan. Jonna Bornemark uppmanade riksdagsledamöterna i kyrkbänkarna att inte glömma kultursektorns centrala roll:
- Kanske den mest missförstådda delen av vårt samhälle. Men utan kultur vet vi inte vad vi ska äta, hur våra hus ska se ut eller vad det är att vara människa. Kulturen är inte grädde på moset, det är själva tallriken som moset ligger på.
Jonna Bornemark avslutade med en hälsning från alla de yrkesgrupper hon träffar i olika sammanhang, från statistiker och lärare till undersköterskor och konstnärer:
- De hälsar: Lita på vårt professionella omdöme. Tro inte att allt kan mätas, kräv inte siffror för att något ska vara verkligt. Tro på att det finns kloka, tänkande människor hela vägen ut i samhället, och uppmuntra nya vägar för att öka omdöme och klokskapen.
- Det kan nog kännas svårt idag. Men att inte tro på omdömet är att inte tro på människan.
Efter gudstjänsten konstaterade Jonna Bornemark att finns ett stort sug efter att diskutera de här frågorna ute i samhället:
- Jag är ute och talar mycket om detta i olika sammanhang och det här intresset gäller alla yrkesgrupper. Högtidstalet var en möjlighet att få vända sig direkt till våra beslutsfattare.
Jonna Bornemark har skrivit ett antal böcker och medverkar regelbundet i Sveriges radions Filosofiska rummet. Hon är för närvarande aktiv inom flera forskningsprojekt inom praktisk kunskap, fenomenologi och religionsfilosofi.
