Finska kyrkan planerar för mångmiljonbesparingar

Kyrkans centralorganisation utgörs av kyrkostyrelsen och domkapitlen. Sparkravet gäller kyrkans centralfond som finansierar kyrkostyrelsen och de nio stiftens verksamhet, samt understöd till renoveringsprojekt i församlingarna. 

I början av oktober beslutade kyrkostyrelsen att tre miljoner euro, motsvarande närmare 30 miljoner kronor, måste sparas in under nästa år. Det beror framför allt på att den avgift som församlingarna betalar till centralförvaltningen från intäkten av kyrkoskatten sänkes 2018, berättar Sofia Torvalds, journalist på Kyrkpressen, som skrivit en omfattande artikel om finska kyrkans sparplaner.

– Alla församlingar har betalat en viss procent av den skatt som de får in. För några år sedan skar man ner det från 7,5 procentenheter till 6,5 procentenheter för att minska bördan för församlingarna som också känner av ett medlemstapp. Då ville man från centralförvaltningen signalera att vi inte ska ta så mycket av era pengar.

– Redan då borde man ha skurit ner i centralförvaltningen, men man sköt upp det och står nu inför en situation där man verkligen måste.

Under 1980-talet var över 90 procent av befolkningen i Finland medlemmar i den lutherska kyrkan, förra året var drygt 76 procent medlemmar.

Utgångspunkten för sparplanen har varit att effektivisera verksamheter och undvika att domkapitlen och kyrkostyrelsen dubbeljobbar. Ambitionen har varit att så långt som möjligt undvika att personal drabbas. Hittills har man sett möjliga besparingar på runt 1,7 miljoner euro, men fortfarande behövs lösningar för att spara in 1,3 miljoner. 

Sparplanen har tagits fram snabbt och exakt vad de resterande nedskärningarna kan innebära för kyrkans verksamhet är ännu inte klart. Det finska kyrkomötets samlas mellan den 8 och 12 november och ska då fatta beslut om besparingarna, men ännu verkar planen vara lite lös i kanten, menar Sofia Torvalds. 

– Jag talade med många olika personer inför min artikel. Bilden jag fick var kanske ändå att även om man skär bort olika projekt och inte människor, alltså tjänster, så kanske det ändå inte är tillräckligt. 

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands svenskspråkiga arbete verkar däremot inte vara något som kyrkan planerar att skära ner på.

– Där går det inte att skära lika lätt för då kanske man tar bort hela verksamheten. Man har insett att den redan är så knapp eftersom allt redan är mindre på den svenska sidan än på den finska. Så där verkar det vara så att man inte kommer göra besparingar.

Enligt det förslag som kyrkostyrelsen lägger fram till kyrkomötet ska 109,4 miljoner av Kyrkans centralfonds statliga ersättning på 118,7 miljoner euro fördelas till församlingarna enligt modellen 19,71 euro per kommunmedlem. Nära 7 miljoner euro ska användas till att värna kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål. Resterande 2,4 miljoner ska läggas på kyrkans medlemsdatasystem Kirjuri.