Västra Frölunda pastorat, som ligger i Göteborg, ser saken på ett annat sätt. Församlingen tycker att en omläggning är viktig av flera skäl: ”Om inte, kommer Svenska kyrkans trovärdighet att minska kraftigt, vilket troligtvis kommer att medföra nedgång i medlemsantalet. Bristande trovärdighet kostar mer än att följa utredningens förslag.”
Många tycker olika
Men det finns också många församlingar och pastorat på landsbygden som är positiva till utredningen. Ett exempel är Hofors församling i Uppsala stift. Kyrkoherde Liisa Pirinen Johansson berättar att församlingen har tagit hjälp av den lokala naturskyddsföreningen för att lära sig mer om skogen och att man därefter avgett ett positivt remissvar.
– Det har hjälpt oss att förstå helheten, säger hon.
Hon upplever inte att skogsutredningen skapat motsättningar i församlingen.
– Nej, det har inte blivit någon väldig snurr, säger hon.
Vill inte se centralisering
Det finns också stadsförsamlingar som är negativa till utredningsförslaget. Linköpings domkyrkopastorat bejakar utredningens intentioner, men är mycket negativt till att nationell nivå får ökat inflytande: ”Förvaltningen är en pastoral fråga som ska hanteras på pastoral nivå. Biskop och stiftsstyrelse behöver därför ha det övergripande ansvaret.”
Negativ till en avgift
Täby församling utanför Stockholm är kritisk till förslaget att införa en hållbarhetsavgift som ska kompensera de församlingar som förlorar på en omläggning. Täby anser att ett sådant system skulle ha svårt att vinna legitimitet. Istället vill församlingen att nationell nivå ska stå för kompensationen.