Skogsutredningen: Fler församlingar negativa än positiva

Nästan 300 församlingar och pastorat har lämnat remissvar. Foto: Grøtt, Vegard

Remissvaren visar att synen på skogsbruket skiljer sig åt mellan stads- och landsbygdsförsamlingar.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Nästan 300 församlingar och pastorat har lämnat remissvar. Foto: Grøtt, Vegard

Det är tydligt att Svenska kyrkans skogsutredning väckt ett stort engagemang. Det märks inte minst på antalet remissvar - 281 församlingar och pastorat har lämnat in synpunkter.

I det formulär som de flesta har använt för att ge sina remissvar kan församlingarna ange hur de övergripande ställer sig till utredningens förslag. Det visar sig att 50 procent svarar att de är mycket eller ganska negativa. 34 procent är mycket eller ganska positiva. De övriga ställer sig neutrala eller har inte gett tydliga svar.

Skillnad mellan stad och land

Ett mönster är att landsbygdsförsamlingar är mer negativa och stadsförsamlingar mer positiva. Nor-Segerstads församling i Karlstad stift är, som många andra, kritisk till det som den uppfattar som en centralisering av skogsbruket. I svaret skriver församlingen också: ”Kyrkans skogar är till för att bidra till att finansiera förkunnelsen sedan många hundra år tillbaka. Förslagets ekonomiska konsekvenser skadar kyrkans verksamhet…”

 

Fler kritiska än positiva. Grafik: Camilla Andersson 

Västra Frölunda pastorat, som ligger i Göteborg, ser saken på ett annat sätt. Församlingen tycker att en omläggning är viktig av flera skäl: ”Om inte, kommer Svenska kyrkans trovärdighet att minska kraftigt, vilket troligtvis kommer att medföra nedgång i medlemsantalet. Bristande trovärdighet kostar mer än att följa utredningens förslag.”

Många tycker olika

Men det finns också många församlingar och pastorat på landsbygden som är positiva till utredningen. Ett exempel är Hofors församling i Uppsala stift. Kyrkoherde Liisa Pirinen Johansson berättar att församlingen har tagit hjälp av den lokala naturskyddsföreningen för att lära sig mer om skogen och att man därefter avgett ett positivt remissvar.

– Det har hjälpt oss att förstå helheten, säger hon.

Hon upplever inte att skogsutredningen skapat motsättningar i församlingen.

– Nej, det har inte blivit någon väldig snurr, säger hon.

Vill inte se centralisering

Det finns också stadsförsamlingar som är negativa till utredningsförslaget. Linköpings domkyrkopastorat bejakar utredningens intentioner, men är mycket negativt till att nationell nivå får ökat inflytande: ”Förvaltningen är en pastoral fråga som ska hanteras på pastoral nivå. Biskop och stiftsstyrelse behöver därför ha det övergripande ansvaret.”

Negativ till en avgift

Täby församling utanför Stockholm är kritisk till förslaget att införa en hållbarhetsavgift som ska kompensera de församlingar som förlorar på en omläggning. Täby anser att ett sådant system skulle ha svårt att vinna legitimitet. Istället vill församlingen att nationell nivå ska stå för kompensationen. 

Fakta: Så tycker församlingar och pastorat

Övergripande inställning till skogsutredningens förslag: 

Mycket negativ:  24 procent

Ganska negativ:  26 procent

Varken eller: 14 procent

Ganska positiv: 19 procent

Mycket positiv: 15 procent

Inget svar: 2 procent