Per Hansson, präst och professor emeritus i pedagogik, har kartlagt anmälningarna av präster till domkapitlen vart tredje år under en 20-årsperiod och nu gjort en ny sammanställning fram till 2019. Att det är fler män än kvinnor som anmäls beror på en typ av anmälningar:
– När det gäller anmälningar som behandlar prästens livsstil är ärenden gällande sexualitet dominerande. Dessa ärenden gäller nästan uteslutande män. De flesta av dessa handlar om präster som inte har förstått eller respekterat gränser eller kontakter med andra, säger Per Hansson.
Ett nytt fenomen på senare år är anmälningar gällande prästers kontakter på sociala medier med konfirmander eller ungdomar.
– Sociala medier fanns ju inte för 20 år sedan. Men nu kan man läsa i anmälningarna om präster som beter sig som att de är goda vänner med ungdomar på sociala medier, föreslår biobesök eller skickar sms mitt i natten. Det är ju mycket omdömeslöst, säger Per Hansson.
Ärenden som är klagomål om prästens livsstil tas upp som en obehörighetsprövning. I den gruppen av klagomål finns även regelbrott, personligt omdöme, yttrandefrihet och tystnadsplikt. Mellan 2001 och 2019 har över hälften av obehörighetsärendena avskrivits. Per Hansson har i sin sammanställning tittat på vart tredje år och har därför inte exakt antal beslut men beräknar att det har blivit cirka 75 beslut om skriftlig erinran, 45 om prövotid på tre år och ungefär 30 obehörigförklaranden.
Allmänna klagomål är den andra grunden för att pröva anmälningar i domkapitlen. Vart tredje av de allmänna klagomålen handlar om prästens kärnuppgifter som gudstjänster, kyrkliga handlingar och predikan. Anmälarna är till 80 procent privatpersoner.
Kraftfulla åtgärder från domkapitlens sida är ovanliga, visar Per Hanssons sammanställning. Endast 16 procent av samtliga anmälningar har lett till erinran, prövotid eller obehörighet.
– Det finns rätt så många vad jag skulle kalla okynnesanmälningar, som aldrig borde ha nått domkapitlets bord. En del anmälningar hade ju inte behövts, man hade kunnat lösa det på annat sätt, säger Per Hansson som samtidigt betonar vikten av att det finns möjlighet att anmäla när det verkligen behövs:
– Det är viktigt att det finns ett sätt att korrigera det som blir fel.
