Folkhögskolorna oroade: "Vi har fått en ordentligt minskad budget"

När Sverigedemokraterna förhandlade med regeringen var det inte bara kostnader som för invandringen som partiet ville spara på. I ett inslag i Sveriges radio framkom att partiet ville sänka stödet med 1,2 miljarder kronor till folkbildningen. 

Partiet tycker att den så kallade allmänna kursen inte ska ges i samma omfattning som i dag på folkhögskolorna. Men det finns de som hävdar att det också finns en ideologisk dimension i ställningstagandet. Även om Sverigedemokraterna på ­riksnivå säger sig stå bakom folkbildningsidealen så finns det lokala företrädare som är mer kritiska och menar att huvudmännen är för värderingsstyrda.

Pandemistödet inte kvar

Regeringens första budget visar att den valde en annan väg än sitt stödparti. Den ansvarige ministern Mats Persson betonade hur viktig folkbildningen är, och folkhögskolorna och studieförbunden fick behålla sina bidragsnivåer. 

Dock försvann det extra pandemistödet på 500 miljoner kronor till folkhögskolorna.

Budgetdiskussionerna ter sig avlägsna i skogstrakten mellan Västergötland och Halland. Det är en stilla gråmulen vintertisdag, och i Helsjöns folkhögskola tar kursdeltagare en fika i matsalen. Det skämtas och skrattas.

Men Gunnar Törnqvist, ordför­ande i den kyrkliga stiftelse som är skolans huvudman, blir samlad när han ska berätta om läget. Han är väl medveten om hur stor påverkan vindarna i riks­dagen har på verksamheten och han har inte blivit lugnad av signalerna från regeringen.

– Jag tror att det kommer bli tuffare och tuffare ekonomiskt. Min förhoppning är att det ska finnas någon kampvilja kvar hos vissa personer i regeringen som till slut säger stopp, säger han.

Direkta konsekvenser för skolan

Bredvid honom sitter den nytillträdda rektorn Elise Arnell. Även hon känner en oro inför framtiden. Hon berättar att det extrastöd som togs bort direkt fått konsekvenser för skolan. I stället för att få betalt för 5 840 deltagarveckor så får man nu medel för 5 120.

– Läget är ganska allvarligt. Vi har fått en ordentligt minskad budget. Trots att vi ställt upp ­under pandemin och levererat kurser som efterfrågats, så försvinner deltagarveckor med kort varsel, säger hon.

Staten betalar 1 630 kronor för varje deltagarvecka, en summa som inte räknats upp på flera år. Detta i en tid då folkhögskolor och studieförbund drabbas hårt av den skenande inflationen.

– Vi har internat och de priserna sattes förra året. Vi kan inte heller ta ut hur mycket som helst av våra deltagare, säger Elise Arnell.

Ökad administrativ börda

I jämförelse med många andra utbildningsformer har myndighetskontrollen varit ytterst begränsad inom folkbildningen. Men även här finns signaler om att kontrollen kan komma att skärpas. En utredning som tillsattes av förra regeringen ska bland annat se över kontrollen och granskningen av folkbildningen. Elise Arnell har redan sett att den administrativa bördan ökar.

– Vi ska hitta en väg i det, men vill samtidigt slåss för att behålla vår särart, säger hon.

Kritiker menar att folkbildningen varit något av en skyddad verkstad. Är det inte rimligt med viss kontroll?

– Vi är i en förtroendebransch, och det förtroendet har blivit skadat av kritik som ibland varit befogad och ibland inte. Risken med ökad kontroll är att man slänger ut barnet med badvattnet. Vi har inte så mycket administration att det kväver verksamheten, säger Elise Arnell.

Gett människor möjligheten att växa

Det som utmärkt folkhögskolorna är inte bara möjligheten att läsa in gymnasiekompetens, man har också haft stor frihet att utforma andra utbildningar som gett människor möjlighet att fördjupa sig och växa.

Helsjöns folkhögskola har ett nära samarbete med Svenska kyrkan, och erbjuder bland annat kyrkans grundkurs.

– Kyrkan har ett jättestort utbildningsbehov, för rekrytering är avgörande för kyrkans överlevnad, säger Elise Arnell.

En av dem som står bakom folkhögskolan är Göteborgs stift. Biskop Susanne Rappmann tycker att folkhögskolan är viktig.

– För Svenska kyrkan är folkbildning oerhört viktigt. Möjligheten att förmedla kunskap och i förlängningen öka varje människas makt över sitt liv är ovärderlig ur ett kristet och demokratiskt perspektiv, säger hon.

"Varit en inkörsport"

Hon ser de kraftigt ökade kostnaderna som ett hot. Under pandemin gick stiftet in och stöttade folkhögskolan ekonomiskt.

– När det gäller frågan om ­politiska beslut och förändringar tycker jag att det är viktigt att lyfta kunskapens egenvärde. ­Utbildning är inte bara ett redskap för framtida yrkesliv utan också ett sätt för människor att växa.

Vid ett av borden i matsalen i Helsjöns folkhögskola sitter ­Jonas Lidell, som går på den allmänna kursen. Han berättar att han varit sjukskriven och utbränd, men fick tips av en vän om Helsjöns folkhögskola. Det var dock ett stort steg för honom att söka.

– Jag har varit dålig i skolan både i grundskolan och gymnasiet, jag var skoltrött och gjorde inga läxor. Så jag var nervös innan jag började här.

Men efter bara en termin så är känslan en helt annan. Nu räds han inte länge skolarbete, tvärtom känner han att han faktiskt presterar bra och kommer att klara yrkeshögskolan.

– Jag hade nog inte läst vidare om jag inte fått chansen här. För mig som varit utbränd har detta varit en inkörsport till studier.