”Förklädd” ateism smyger sin in i många sammanhang

Som mångårig läsare av KT har jag fått uppleva många läsvärda och uppbyggliga artiklar. I nr 18 finns en artikel med titeln Vad är en människa? I den intervjuas författaren till en bok med ­titeln Apan & filosofen. Författaren Farshid Jalalvand, uppges vara forskare inom mikrobiologi och vaccin. Han har enligt artkeln i radioprogram och i boken gjort analyser i skärningspunkten mellan filosofi och natur­vetenskap.

I artikeln sägs bland annat: ”Bokens syn på religion är kritisk. Många skulle klassa den som schematisk. Kyrkan historiskt är i Farshid Jalalvands framställning framför allt en fiende till kunskapsutveckling och till det fria tänkandet.”

Författarens syn på frågor av religös karaktär får man en bild av redan genom bokens titel. Men ovanstående är häpnadsväckande, och inte bara schematiskt. Det är tendentiöst samt gravt förvanskande och felaktigt. Det finns en lång rad historiker som enhetligt framställer hur den kristna kyrkan varit fundamentet för uppkomsten och framväxten av vår västerländska civilisation. I dess kölvatten utvecklades skolor, sjukhus, och slutligen även den akademiska världen, där kyrkans språk, latinet, blev den stora enande faktorn och lär­domens språk för hela Europa.

Som exempel visade man för ett par år sedan, att av de 25 viktigaste och högst rankade universiteten i världen med en historia på 400 år eller mer, finns 24 i Västeuropa och är grundade av den kristna kyrkan! Uppsala år 1477 av ärkebiskop Jakob Ulfsson.

Ett annat exempel på hur ateistiskt och kristendomsfientliga krafter agerar för att förnedra och smutskasta den kristna kyrkan utgör Galileo Galilei. Hur ofta har det inte påståtts, att han blev dömd av kyrkan och tvingad att avsäga sig sin vetenskapliga övertygelse att solen utgjorde centrum. Läser man Nobelpristagaren Steven Weinbergs bok To Explain the World visar han klart, att den som hade anledning att anmäla Galilei knappast var kyrkan, utan var den tidens dominerande astronom Tycho Brahe. Galileis fynd och teser kullkastade nämligen Brahes teorier, som gjort honom till en celebritet! Kan kristen tro och kyrka misstänkliggöras så tycks alla medel vara tillåtna.

Enligt bokens titel och ­referatet ägnas evolutionspsykologi ett speciellt intresse. Utan att ha läst boken och inte heller specialstuderat den formen av evolutionsteorier vill jag bara referera till den engelske filosofen Roger Scruton. Han har i flera sammanhang påtalat hur evolutionspsykologiska aspekter på mänsklig kultur saknar relevans. Och i Stanford Encyclopedia of Philosophy beskrivs denna gren av evolutionsteori som ”deeply flawed”. Och om den inledande frågan; vad är en människa? ger heller inte artikeln något svar. Möjligen Boken?

Artikeln väcker många frågor. Bland annat skälet till varför ateistisk litteratur får gratis reklam i Kyrkans Tidning. Sedan ett par decennier har den Europeiska centrala ateistiska organisationen föreslagit att begreppet ateism byts mot humanism. En ateism ”förklädd” smyger sig därför in i många sammanhang, inte minst förklädd till vetenskap, sedan Hedenius dagar. Om artikeln väcker något, är det behovet av en central apologetisk grupp med förutom teologer även naturvetare, etiker, filosofer, lärare. I många sammanhang behöver ateismen få ett sakligt bemötande inte minst inom skolvärlden och media.

KG Janunger
Docent emeritus i kirurgi, Linköping