Stigande elpriser flyttar på gudstjänsten

Hösten har gjort sitt intåg på allvar med regn och kyla. Inne i Kalvs kyrka i Svenljunga, en klassiskt vit stenkyrka som invigdes år 1900, vill man inte gärna ta av sig ytterkläderna då temperaturen ligger runt tio grader. Det ihållande brummandet avslöjar att luftfuktarna arbetar med att hålla fuktnivåerna nere.

En kyla som blir kvar

Kylan kan komma att ligga kvar hela vintern i kyrksalen. Man planerar att flytta över gudstjänsterna till församlingshemmet på ­andra sidan vägen, eller så värmer man bara upp det mindre samlingsrummet bak i kyrkan.

– Om det kommer tjugo personer på gudstjänst så får de gott och väl plats här.

Det säger Lars Redegard, fastig­hetschef i Kinds pastorat, som just nu funderar på varje kilo­wattimme som kan sparas. Pastoratet ligger i södra Västergötland i elområde tre, äger 30 kyrkor och kapell, och har omkring 17 000 tillhöriga. Det är en ekvation som är svår att få ihop när elpriserna hotar att slå rekord.

– Förra vintern var det höga priser, men då trodde vi att det var en tillfällighet. Sedan har priserna förblivit höga hela året, ­säger han.

Färre gudstjänster i kyrkorna

Många av pastoratets kyrkor är just äldre, stora stenkyrkor som värms av el i någon form, de flesta med direktel. Att spara har man arbetat med länge och kyrkorna hålls svala även under normala vintrar, men brukar värmas upp i samband med verksamheter eller gudstjänster. Men denna vinter kommer färre gudstjänster firas i kyrkorna, och fler i församlingshem. Vid begravningar kommer dock kyrkorna att användas.

Lars Redegard är inte en person som tar till överord. Men han suckar lätt när han får frågan om hur dyrt det kan bli, han säger att pastoratet inte gjort några prognoser då ingen kan förutsäga ­elprisets utveckling.

– Man sitter där man sitter just nu. Man kan inte göra så mycket åt det kortsiktigt, det är mer långsiktigt.

Handlar om solidaritet

Kyrkoherde Patric Cerny ställer sig samma fråga som nästan varje husägare i södra Sverige. Hur ska det gå?

– Oron finns där. Men generellt så har vi råd, även om det kommer att kosta mycket pengar. För mig handlar det dock också om solidaritet när vi sparar el, alla får dra ner så att elen räcker i samhället, säger han.

Han berättar att man nu ser till att släcka lampor i rum som inte används, att inte tända alla lampor, och att hålla körövningar och mässor i församlingshem i stället för i kyrkan. Men under de stora helgerna, som advent och jul, kommer kyrkorna att användas.

– Enklare gudstjänster, som inte är julafton, så kan församlingshemmen med fördel användas.

Man sitter där man sitter just nu. Man kan inte göra så mycket åt det kortsiktigt, det är mer långsiktigt.

"Kommer äta upp vårt kapital"

Kinds pastorat är bara ett av många i liknande läge inför vintern. I Växjö pastorat har fastighetschefen Mats Lindblad räknat på hur dyrt det kan bli. Under fjolåret förbrukade pastoratet 3 600 megawattimmar till en kostnad av 4,2 miljoner kronor. Om elpriset i stället blir sex kronor per kilo­wattimme kommer den summan att bli fem gånger så hög, drygt 21 miljoner kronor.

– Det är ju inget bra ekonomiskt läge om priserna fortsätter att ligga på en relativt hög nivå. Det kommer att äta på vårt kapital, men vi går inte i konkurs, ­säger han.

Nu går pastoratet igenom alla punkter där man kan spara el, från belysning till värme. Det kan röra sig om utomhusbelysning som släcks och kyrkor som kallställs. Men i första hand tittar man över hur lokalerna kan nyttjas på ett klokt och energismart sätt. 

– Inom pastoratet finns församlingar som har flera kyrkobyggnader. Där kanske man får välja en kyrka som ur energisynpunkt är mest lämpad att fira gudstjänst i, och inte använda de övriga tre under den kalla års­tiden. Eller så lägger man gudstjänsterna i församlingshemmet, säger han.

82 kyrkor kan hållas vinterstängda

I Lunds stift arbetar stiftsingenjör Andreas Månsson som just nu håller på att få in svar på en enkät som skickats ut till pastoraten. Hittills har han fått svar från 40 enheter av 107, och de har aviserat att 82 kyrkor kan hållas vinterstängda.

– Vi har 540 kyrkor i Lunds stift, så det kan till slut landa på att 150 till 200 hålls stängda, säger han.

Man tycker att uppvärmningskostnaderna är orimliga.

Andreas Månsson berättar att stiftsingenjörerna är närmast nerringda av församlingar som oroar sig för den kommande vintern. Med skenande elkostnader ser många ingen möjlighet att hålla öppet som man kanske skulle önska.

– Man tycker att uppvärmningskostnaderna är orimliga, säger han.

Att stänga går emot Svenska kyrkans ambitioner

För att hjälpa pastoraten håller stiftet på att sammanställa en checklista. Där finns flera punkter som man kanske kan missa. En är att domkapitlet måste godkänna att det inte firas huvudgudstjänst i kallställda kyrkor, om det är fastslaget i församlingsinstruktionen.

– Jag har svårt att se att ett domkapitel i detta läge skulle neka till att stänga kyrkor, säger han.

Att stänga kyrkor går egentligen på tvärs med Svenska kyrkans ambitioner. Nyligen fick också kyrkan kritik av historieprofessorn Dick Harrison för att inte hålla sina kyrkor öppna i tillräckligt stor utsträckning.

Omständigheter man inte rår för

Markus Dahlberg, chef för enheten för kulturarvsstöd på Svenska kyrkan, tycker inte det är märkligt att församlingar tvingas kallställa kyrkor under vintertid.

– Det är omständigheter som Svenska kyrkan inte rår över. Elpriserna är som de är, och församlingarna måste naturligtvis se till helheten i verksamhet och ekonomi, säger han.

På försäkringsbolaget Kyrkans försäkring har man också förståelse för situationen med höga energipriser. Många hör av sig dit och undrar om försäkringen gäller vid temperatursänkningar. Om man behöver sänka rekommenderar Kyrkans försäkring rekommenderar en temperatur på 15 grader.

– Men vi kräver inte att de ska hålla 15 grader. De får sänka, men de måste tänka efter, säger Anders Engström.

Viktiga aspekter att tänka på

Han menar att om huvudtemperaturen i en kyrka sätts på tio grader så kan det bli betydligt kallare i hörn och andra avgränsade utrymmen.

– Det viktiga är att tänka efter vad en temperatursänkning kan medföra. Finns det en frysrisk behöver man tömma vattenledningar, frostskydda behållare där vatten kan bli stillastående till exempel i toalettstolar och och vattenlås. Om man sänker värmen men ändå har en cirkulation på sitt värmesystem så är risken ganska liten att just det vattnet fryser.