Karin Jarnkvist, docent i sociologi vid Mittuniversitet, skrev sin avhandling om bröllop och intervjuade då par som låtit pappan gå tillsammans med bruden in i kyrkan. Det var tydligt att inspirationen i dessa fall kom från filmer och annan populärkultur.
- Paren visste hur detta hade tolkats förr i tiden, att kvinnan lämnades från en man till en annan, men själva hade de andra motiv, som att de ville involvera pappan i riten, säger hon.
Riten fylls med nytt innehåll

Hon betonar att studien inte var kvantitativ och att det därför inte går att generalisera utifrån svaren, men hon tror att
många andra par har en liknande inställning. De använder sig av rituella handlingar som de sett i filmer eller tagit till sig på andra sätt och som de fyller med ett eget innehåll.
- Meningen med en rit förändras över tid. Att ha en essentialistisk syn på riter tror jag är ganska fruktlöst, samma rituella handling kan ha en mängd olika betydelser för människor, säger hon.
Hon är tveksam till värdet av att förbjuda brudöverlämning i kyrkan.
- Jag anser att ett förbud vore missriktat. Däremot ser jag ett värde i att präster pratar med brudpar som önskar ha brudöverlämning om olika sätt att förstå handlingen på. Det kan öppna upp för goda samtal, säger hon.
Medelklassen vill ha unika arrangemang
Att en rituell praktik som brudöverlämning har blivit en del av svenska vigselceremonier kan ses som en del av en utveckling som pågått under en längre tid. Många vill idag själva påverka och bestämma över hur vigslar, begravningar och dop utformas.
- Det är viktigt att riten uppfattas som autentisk och personlig för paret. Samtidigt brukar resultatet bli väldigt likt andras och inte så unikt, säger hon.
Det är främst medelklassen som på detta sätt vill uttrycka sin autenticitet. Vigselpar kan komma till prästen med många önskningar, och också känna en oro över att kyrkan ska säga nej till önskemålen.
- De jag talat med har ofta blivit glatt överraskade över att prästen varit så tillmötesgående, säger Karin Jarnkvist.
Går på tvärs med medeltida lagar

Men är brudöverlämning ett nytt påfund i svenska kyrkor? Malin Lennartsson, docent i historia vid Linnéuniversitetet, berättar att man inte vet exakt hur vigselceremonierna genomförts genom historien. Det finns dock tydliga ledtrådar i de
medeltida lagarna. I den förkristna traditionen så överlämnade pappan dottern till mannen, men i de kristna medeltida lagarna är kvinnan istället ett subjekt. Hon säger ”jag tager dig” till mannen.
- Vi vet inte exakt hur de betedde sig i kyrkorummet så långt tillbaka. Men att man går in tillsammans som par samspelar mer med det som uttrycks i lagen.
Själv välkomnar hon inte brudöverlämning i vigselceremonin.
- Jag är kanske inte för ett förbud, det kan väcka mer problem än det löser, men jag undrar om kvinnorna har reflekterat över vad en brudöverlämning egentligen symboliserar.
Fotnot: En essentialistisk syn innebär att man uppfattar det som att kulturuttryck är stabila och bygger på oföränderliga värderingar och referensramar.