– Jag kan på rak arm inte minnas något ärende där ett domkapitel hänvisat till kyrkans tro, bekännelse och lära i samband med disciplinära åtgärder mot präster, under de år som jag studerade, säger Per Hansson, seniorprofessor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
– Det vanliga är att domkapitlen säger att prästerna inte följt Svenska kyrkans ordning, inte att man hänvisar till att de inte följer kyrkans tro, bekännelse och lära,
Han har bland annat forskat om hur domkapitlen hanterade klagomål mot präster mellan 2001 till 2013. Han kartlade de fall som behandlades vart tredje år under perioden - sammanlagt 199 fall.
Per Hansson är tveksam till domkapitlets argumentation i beslutet, att prästen ska avkragas eftersom hen inte har hållit sig till kyrkans lära i fråga om inställningen till HBTQ-personer.
– Det är inte helt lätt att reda ut vad som är Svenska kyrkans lära. Dels finns det en stor bredd i kyrkan, dels är det väl inte helt klart att alla kyrkomötesbeslut skulle vara en del av kyrkans tro, bekännelse och lära, säger han.
Prästen förklarade för konfirmanderna att den utlevda sexualiteten hör hemma i det heterosexuella äktenskapet och att homosexualiteten kom in i världen i samband med syndafallet.
– För inte länge sedan var det prästen sade kyrkans lära. Och det ska finnas två accepterade hållningar i kyrkan, så det är svårt att se att prästen lämnat Svenska kyrkans lära.
Domkapitlet vänder sig också emot att prästen uttalat tvivel på evolutionsteorin. Per Hansson ifrågasätter även att detta skulle strida mot Svenska kyrkans lära.
– Finns det en särskild vetenskapssyn i för Svenska kyrkan? Det finns inte på universitetet. Den vetenskapssyn som domkapitlet menar att Svenska kyrkan står för verkar vara en positivistisk naturvetenskaplig syn, och den är ju inte helt oomstridd.
Om prästen har en kreationistisk syn på skapelsen tycker Per Hansson att det är märkligt, men han tycker inte att det skulle gå emot mot kyrkans lära.
Att framföra sina åsikter inför unga människor, varav vissa själva inte definierar sig som heterosexuella kan tolkas som ett bristande pastoralt handlag, menar han.
– Men det verkar vara en tuff bedömning att avkraga prästen på grund av pastoral ovislighet. Och jag har svårt att se att prästen lämnat Svenska kyrkans lära.
Avkragningar berodde under tiden 2001 till 2013 oftast på prästens egen livsstil, hur denne levde ut sin sexualitet, använde pornografi och brukade alkohol, visar Per Hanssons forskning.
