– Planeringsarbete, uppföljningsarbete av både budget och verksamhet, har ökat mycket. Jag är nyfiken på vad det är vi gör när vi formulerar alla dessa mål och utvärderingar. Och vad det betyder, säger Caroline Edlund, som forskar på hur kyrkans administrativa organisation påverkar dem som jobbar i verksamheterna.
När nätverket för administrativa chefer i stora pastorat hade sin årliga nätverksträff den 9 maj i Örebro, talade Caroline Edlund, doktorand vid Åbo akademi, om sin forskning. Responsen var stor. Många chefer kände igen sig i krockar mellan de olika logikerna.
Caroline Edlund har varit präst i 15 år. Under den tiden har hon upplevt att det administrativa arbetet tar allt mer tid.
När Örebro pastorat bildades hade ledningen en vision om att lärande skulle fungera som ett sätt att arbeta ihop de enskilda församlingarna till en enhet. Det inrättades bland annat en komministertjänst där det ingick forskning på halvtid. En tjänst som Caroline Edlund fick.
– Min arbetsgivare var intresserad av styrning och ledning och hade en tanke om att kyrkan själv måste söka ny kunskap inom området, säger hon. Jag var nyfiken på mötet mellan den inre motivationen och organisationens yttre styrverktyg.
Caroline Edlund har intervjuat personal i Örebro pastorat som arbetar med gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Hon har ställt frågor om varför de jobbar i Svenska kyrkan, hur de vet att de lyckats med sitt arbete, vad det är att lyckas, hur deras arbete följa upp, vad en dålig dag innebär och hur de arbetar med verksamhetsplan och budget.
Det som är tydligt i studien är att personal i församling resonerar utifrån olika logiker. Det som följer av en ekonomiansvarigs logik, följer kanske inte alls av en musikers logik.
– Handlingar blir betydelsefulla utifrån en specifik logik. Samhället kan grovt sägas vara uppdelat i fyra sfärer som var och en styrs av sin egen logik. Vi har en civil sfär, där ideella organisationer ingår. Sedan har vi en marknad, en offentlig sektor och en familjesfär, förklarar Caroline Edlund. Kyrkan är en komplex organisation som kan förstås utifrån i princip alla dessa sfärer.
När personer utgår från olika sfärers logik uppstår krockar och ibland konflikter.
– En konflikt mellan medarbetare kanske inte alltid rör det den synes göra utan bottnar i att medarbetarna har olika syn på till exempel tid eller kunskap.
Jag är nyfiken på vad det är vi gör när vi formulerar alla dessa mål och utvärderingar. Och vad det betyder.
Krockarna mellan sfärerna blir tydliga i verksamhetsplanerna. Att sätta upp en vision för det diakonala arbetet om tio år kan kännas helt meningslöst för en diakon som står med tre hjälpsökande framför sig.
– Den diakonen kan undra varför hen ska lägga tre dagar på att skriva en verksamhetsplan i stället för att hjälpa dem som behöver här och nu.
Samtidigt är verksamhetsindelningen något som gör att Svenska kyrkans verksamhet blir jämförbar över hela landet.
– Jag tror att man kan begränsa konflikterna i församlingarnas genom att försöka sätta sig in i den andras logik för ett ögonblick. De flesta människor resonerar logiskt, utifrån den logik de befinner sig i. Precis som de flesta organisationer rymmer Svenska kyrkan olika logiker. Och vi har komplexa mål. Både att hela skapelsens sår och att hålla budget.
Svenska kyrkans modell för styrning och uppföljning är till stora delar hämtade från kommunernas. De är sedan 1990-talet starkt influerade av New public management, en modell som inspirerats av näringslivets logik.
De senaste åren har många forskare intresserat sig för vad som händer med professionen i offentlig verksamhet när den styrs enligt New public management.
Regeringen tillsatte för ett par år sedan en utredning i frågan. Den så kallade Tillitsdelegationen la förra sommaren fram ett betänkande om en mer tillitsbaserad styrning. Den syftar till att öka tilliten till brukare och brukarmötande yrkesgrupper, och till att minska den administration och dokumentation som följer med krav på att mäta och kvantifiera myndigheters prestationer, som New public management föreskriver. En ny styrmodell testas nu i olika myndigheter. I oktober ska delegationens slutrapport överlämnas.
– För kyrkan borde detta vara något att titta på, menar Caroline Edlund. Tillit kan inte vara ensam styrprincip. Men vi måste erövra tilliten. Allt går inte att strukturera, mäta eller kontrollera.
En fråga som infinner sig är om det är möjligt att erövra tilliten. I dagens skola lär sig elever redan på lågstadiet att sätta upp egna mål för lärandet och sedan utvärdera på utvecklingssamtalet. Och den som är mottagare av en utvärdering eller en verksamhetsrapport upplever att den fått insyn i en verksamhet och känner förmodligen större tillit.
Caroline Edlund är övertygad om att pendeln svänger och vi är på väg in i något nytt.
– Tillitsdeligationens betänkande visar att man vill bort från detaljstyrning.
Intresset för hennes studie var stort bland cheferna på nätverksträffen i Örebro. Redan där och då bjöds hon in till flera storpastorat för att föreläsa för anställda och förtroendevalda.
Disputation vid Åbo akademi är planerad till januari 2020. Örebro pastorat, som både bekostat och varit studieobjekt för forskningen kommer att använda resultaten som samtalsunderlag i kyrkoråd och församlingsråd.
