Motionärerna vänder sig emot att kyrkostyrelsen i skrivelsen om ekonomi och verksamhet 2020–2021 föreslår att anslaget till Svenska kyrkan i utlandet (Skut) sänks. Enligt förslagen skulle kostnaden för personal minskas med 6 miljoner år 2020 och 5 miljoner år 2021, jämfört med vad som beslutades av kyrkomötet 2018.
Båda motionerna föreslår att kostnaden för personal återställs till 74 miljoner, respektive 75 miljoner under 2020 och 2021. Den ena motionen föreslår även att ytterligare sex miljoner tillförs utlandsförsamlingarna om året, under två års tid.
Bland dem som står bakom motionerna finns tio av Skut-rådets ledamöter eller ersättare, utlandsförsamlingarnas två representanter i kyrkomötet Åke Marcusson och Anette Nordgren, samt Visbys biskop Thomas Petersson.
– Vi menar att de neddragningar som varit och de som även ligger i framtiden drabbar utlandskyrkan särskilt hårt. Utlandskyrkans avdelning på kansliet har inte samma uppdrag som andra avdelningar och det går inte på samma sätt att skära i något projekt, utan neddragningen drabbar församlingarna direkt, säger biskop Thomas Petersson.
Vad får det för konsekvenser för utlandsförsamlingarna?
– Det kräver att personal inte nyanställs när kontrakten går ut. Det kan då bli så att en tjänst dras in bara eftersom att det finns ett kontrakt som går ut just där och en indragen tjänst drabbar inte heller bara den personen, utan en hel församling.
Biskop Thomas Petersson säger att han har förståelse för att kyrkokansliet behöver skära i kostnaderna, men att det för utlandskyrkans del går fortare än vad verksamheten klarar.
– Först måste helheten ses över. Man har börjat den juridiska genomlysningen och även en generell analys av var och hur vi ska finnas i utlandet i framtiden. En minskad ekonomi nu gör att vi måste gå handlingen i förväg.
Även Anette Nordgren, ledamot i kyrkorådet i Skut-församlingen Aten, menar att nedskärningarna i praktiken betyder färre tjänster och färre församlingar.
– Det här går inte längre, det finns inte möjlighet att göra något annat än att skära utlandskyrkornas verksamhet.
– Nu måste kyrkomötet fatta beslut åtminstone om att stabilisera budgeten så att man kan driva verksamheten vidare, och i framtiden vill vi att den ska kunna växa.
Anette Nordgren ser flera skäl till att Svenska kyrkan i utlandet har svårt att få stöd.
– Det finns ett avstånd mellan Skut-församlingarnas verksamhet och kyrkokansliet, kyrkostyrelsen och kyrkomötet. Det finns en okunskap om vad vi gör.
– Svenskar reser och lever utomlands mer än någonsin. I Aten har det startats många callcenters där många unga svenska bor. Det gör att vårt diakonala arbete ökar. Vi är svenska församlingar och vi borde få möjlighet att göra församlingsarbetet fullt ut. Men vi ses som en märklig sidoverksamhet.
2018 samlades 9 miljoner kronor in till Skut, 2015 var insamlingsresultatet 12 miljoner kronor. Anette Nordgren ser fler möjliga förklaringar till nedgången.
Dels skandalerna 2016, då Aftonbladet granskade två Skut-chefers omfattande resande, dels den bristande kunskapen om vad Skut gör.
Dessutom finns en trötthet inom organisationen på hur Skut hanteras av kyrkokansliet.
– Plötsligt beslutades det att alla avtal och juridiska dokument i alla Skut-församlingar skulle granskas, för 40 miljoner kronor. Det skulle ha kunnat skötas på annat sätt.
– Våra egna advokater hade gjort det bättre – juristfirman som gjorde granskningen åt kyrkokansliet är i Aten specialiserade på shipping och rederier. Vi blev kontaktade av ministeriet som berättade att någon gick igenom våra papper och ville veta vad som hände, men vi visste inte det.
Vad hoppas du på nu?
– I den bästa av våra världar går våra motioner igenom. Men gör de inte det tas ett steg mot nedläggning och i så fall känner jag inte att jag behöver sitta i kyrkomötet mer.
Lars Johnsson (S), ledamot i kyrkostyrelsen, skriver i ett mejlsvar till Kyrkans Tidning att han inte vill föregripa kyrkomötets behandling av skrivelsen och motionerna.
– Debatten om kyrkostyrelsens förslag får och ska föras i kyrkomötet.
Lars Johansson hänvisar till hur kyrkostyrelsen i skrivelsen motiverar nerskärningen som en nödvändighet för att möta den nedåtgående medlemsutvecklingen:
”För att Svenska kyrkan på nationell nivå även i en framtid ska kunna uppnå en ekonomi i balans och samtidigt kunna bidra till utvecklingssatsningar krävs en ansvarsfull kostnadsanpassning, effektivisering och prioritering i nuvarande verksamhet.”
