UPPDATERAD
På kyrkomötet 2022 beslutades det att en procentspärr till kyrkomötet skulle utredas. Kyrkostyrelsens uppdrag har varit att utreda vilka ändringar i kyrkoordningen som skulle behövas för att införa en procentspärr i valet till kyrkomötet. I det arbetet har ingått att titta på vilken nivå en sådan spärr skulle ligga på.
Två eller tre procent
Utredningen är nu klar och kyrkostyrelsen föreslår två alternativ, antingen en spärr på två procent eller en spärr på tre procent.
- Det ska vara en spärr som ska få några slags konsekvenser för arbetet i kyrkomötet. Men inte för stora. Om man har fyra procent kan det vara för många röster som går om intet och en procent gör varken till eller från, säger Daniel Tisell, kyrkostyrelsens andre vice ordförande.
Kyrkostyrelsen föreslår även att en nomineringsgrupp först måste få minst ett fast mandat i någon valkrets, stift, för att kunna vara med i fördelningen av utjämningsmandaten till kyrkomötet. Detta för att inte små grupper utan förankring i ett stift ska kunna få ett utjämningsmandat.
Frågan om att införa en eventuell procentspärr väcktes efter kyrkovalet 2021. Det högerextrema partiet Alternativ för Sverige fick 1,24 procent av rösterna vilket räckte för att få tre mandat i kyrkomötet.
Fyra grupper hamnar under
Med en spärr på två procent skulle Alternativ för Sverige inte kommit in i kyrkomötet. Inte heller nomineringsgruppen Himmel och jord som fick 0,59 procent av rösterna och ett mandat hade fått representation. Även Fria liberaler i Svenska kyrkan hade hamnat under en tvåprocentspärr med sina 1,58 procent av rösterna.
Om spärren skulle landa på tre procent hade Kristdemokrater i Svenska kyrkan som fick 2,77 procent av rösterna i valet 2021 fallit ur. Även Miljöpartister i Svenska kyrkan De gröna och Frimodig kyrka hade hamnat farligt nära spärren med sina 3,25 respektive 3,47 procent.
Kräver förankring i stiften
Mandaten till kyrkomötet beräknas nu enligt den så kallade ”jämkade uddatalsmetoden”. Syftet med att välja den metoden har varit att skapa en proportionerlig sammansättning av stiftens kyrkofullmäktige sett till antal röster inom stiften samtidigt som kyrkomötets sammansättning ska motsvara hur samtliga medlemmar i Svenska kyrkan röstat.
Av kyrkomötets 251 mandat är två vigda till utlandskyrkan. Av de resterande 249 mandaten är 225 fasta mandat och 24 utjämningsmandat. Antalet fasta mandat fördelas mellan stiften innan valet. Utjämningsmandaten fördelas utifrån valresultatet i hela landet.
I kyrkovalet 2021 fick Alternativ för Sverige och Himmel och jord enbart utjämningsmandat. Fria liberaler i Svenska kyrkan som till slut fick fyra mandat i kyrkomötet fick ett fast mandat och tre utjämningsmandat. De större grupperna (Socialdemokraterna, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan och Centerpartiet) fick enbart fasta mandat.
Representation i utskotten
I diskussionen när frågan var uppe på kyrkomötet lyftes som det primära problemet med smågrupper att de inte har tillräckligt med mandat för att ta plats i alla kyrkomötets utskott. Kyrkostyrelsens bedömning är att en procentspärr på två procent inte skulle vara tillräcklig för ge alla nomineringsgrupper representation i alla utskott, vilket talar för en spärr på tre procent.
Men ju högre procentspärr som välj, desto fler av medlemmarnas röster räknas inte i valet till kyrkomötet. En tvåprocentig spärr hade inneburit att 3,81 procent, drygt 33 000, av väljarnas röster inte räknats. Vid tre procent hade det varit 6,55 procent, motsvarande nästan 58 000 röster.
- Det är där som avvägningen ligger. Det är inte det att vi vill utesluta mindre grupper egentligen, även om konsekvensen blir det för de allra minsta. Syftet är att stärka arbetet i utskotten i kyrkomötet, säger Daniel Tisell.
Diskussionen om en procentspärr lyftes på nytt efter kyrkovalet 2021 då Alternativ för Sverige kom in i kyrkomötet, har det någon betydelse?
- Det kan det ha för enskilda ledamöter men jag skulle nog inte vilja framhålla att det är det främsta motivet generellt. Hade det varit en annan grupp hade det kunnat gälla också, det finns ytterligare några små grupper som fått mandat genom årets lopp.
Hur har ni resonerat kring konsekvenserna för kyrkopolitiken om mindre grupper skulle falla ur?
- Kyrkomötet har 13 nomineringsgrupper i dag. Om tre eller fyra skulle falla ur får det inte jättestora konsekvenser för arbetet totalt sett. Jag tror att det skulle underlätta utskottsarbetet, så för kyrkomötet tror jag bara det är positivt. Men jag kan förstå att de som tillhör de här nomineringsgrupperna tycker att det är negativt.
Införs innan nästa val
Kyrkostyrelsen föreslår att spärren och förändringen av systemet med utjämningsmandaten träder i kraft den 1 januari 2025. Alltså innan nästa kyrkoval som hålls 21 september 2025.
Förslaget är nu ute på remiss. Stiftsstyrelserna, domkapitlen, Svenska kyrkans överklagandenämnd, ansvarsnämnd och arbetsgivarorganisation samt ett 50-tal församlingar ska komma med synpunkter. Sedan blir det upp till kyrkomötet 2024 att fatta ett slutgiltigt beslut i frågan.
