Fredrik Modéus vill se mindre byråkrati

- Kyrkoherdar och kyrkorådsordförande berättar om hur arbetet i hög grad fokuseras på pappersproduktion, skriver biskop Fredrik Modéus i sin motion. Foto: Lina Alriksson

Växjö stifts biskop Fredrik Modéus har lämnat in en motion till kyrkomötet i vilken han efterfrågar en ”förenklingsutredning” med syfte att stärka kyrkans tillitsbaserade styrning.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
- Kyrkoherdar och kyrkorådsordförande berättar om hur arbetet i hög grad fokuseras på pappersproduktion, skriver biskop Fredrik Modéus i sin motion. Foto: Lina Alriksson

Uppdaterad

I sin motion beskriver Fredrik Modéus en situation där pappersarbete upptar en allt större del av kyrkoherdarnas tid. Han menar att den kontrollbaserade styrningsmodellen ”New public management” som varit rådande inom den offentliga förvaltningen under de senaste 40 åren även har påverkat kyrkan.

– Det har för kyrkoherden blivit mer formellt chefskap och mindre andligt ledarskap. För kyrkorådet har det blivit mycket mer av att ta fram olika policys, riktlinjer och instruktioner. Allt detta i spåren av New Public management, säger Fredrik Modéus.

– Det finns i dag en övertro till formaliserade processer. Så fort man ska lösa ett problem eller utmaning handlar det om att skriva ett policydokument eller en plan.

Fredrik Modéus tar i sin motion upp att det inom Sveriges kommuner och landsting nu pågår ett arbete med att ändra styrmodellen från kontrollbaserad till mer tillitsbaserad. Det tycker Fredrik Modéus att Svenska kyrkan borde ta intryck av och genomföra en liknande utredning med syfte att reducera antalet dokument som församlingar och pastorat i dag förväntas producera. Kanske, menar biskopen, är en möjlig väg framåt att förändra församlingsinstruktionens innehåll och förstärka dess syfte.

– Det är klart att vissa styrdokument behövs, men det är en uppsjö av dem. Vi behöver förenkla och fundera över om alla behövs och hur de relaterar till varandra. På ett djupare plan handlar det om relationen mellan kontroll och tillit.

Christofer Wilson, kyrkoherde i Hägerstens församling, har tidigare kritiserat de många policyarbeten som församlingar förväntas genomföra. Han är positiv till förslaget men är noga med att påpeka att vissa policys och metodarbeten är nödvändiga.

 – Det finns en risk att det slår över åt andra hållet. I den tid av förändring vi lever i nu satsas det mycket på visualiseringssystem och på beslutsstöd, man försöker samla in statistik och presentera den på ett visuellt sätt och man försöker bli mer metodisk, det tror jag behövs. Det är bra att man kan lära av varandra.

Det han vänder sig emot är de stora värdegrundsbaserade policyarbetena som Regnbågsnyckeln, miljödiplomering och barnkonsekvensanalysen.

 – Det är bra grejer. Men man gör oerhört rigorösa satsningar som konsumerar allt tid, som om det inte fanns något annat att göra.

Vad gäller effekten av New public management anser Christofer Wilson att förkärleken till mätbara metoder pekar på en misstro mot personalens förmåga att klarar av sitt uppdrag och här säger han att det är viktigt att inte glömma bort chefskapet.

– Det som fungerar är att det finns chefer på alla nivåer som kan motivera sin personal och låta det som kan växa växa.

 I relation till att vi i kyrkan har så starka professioner i våra diakoner musiker, präster och församlingspedagoger så kan man se att de sammanhang där det blivit något som haft tyngd och kraft att nå ut så har det inte varit ett möte eller dokument som skapat det, det har varit människors fingertoppskänsla.