Gör om prästers utbildning!

Kyrkans Tidning ( nummer 12 och 14, 2019) uppmärksammar att blivande präster inte behöver läsa religionsbeteendevetenskap. I diskussionen om innehållet i prästutbildningen vill vi påminna om att inte heller kyrkohistoria och kyrkovetenskap/praktisk teologi är obligatoriska för antagning till Svenska kyrkans utbildningsinstitut enligt 2013 års utbildningsordning.

Vi ser flera anledningar till att alla prästkandidater borde studera kyrkans praktik, självförståelse, historia och samspel med omgivningen.

Historiska och praktisk-teologiska studier av kyrkor och samfund ger kunskap om varför kyrkan finns, hur kristen tro och praktik förändrats och varför den ser ut som den gör i vår egen tid. Svenska kyrkans liturgi, självförståelse, struktur, kulturarv och symbolspråk blir obegripliga om de inte sätts in i det historiska sammanhang som format henne. Likaså ger de historiska perspektiven möjligheter att se likheter och skillnader mellan Svenska kyrkan och andra samfund inom kristenheten. Det har tidigare från Svenska kyrkans utbildningsinstitut framförts att blivande präster inte har grundkunskaper om liturgi och liturgihistoria.

Dessutom ger studier av kyrkor och deras historia redskap för att förhålla sig till det historiebruk som alltid och ofrånkomligen äger rum. Således odlar Svenska kyrkan i all sin verksamhet – gudstjänstliv, undervisning, diakoni, ekumenik, mission och administration – en självförståelse där hon placerar sig själv i ett vidare sammanhang, med inspiration och normer hämtade från urkyrkan, den medeltida kyrkan i Sverige, reformationen, väckelserörelserna och diverse nutida ideal.

Med tanke på den makt som traditionen alltid utövar finns det goda skäl att både vara medveten om att ett sådant bruk existerar och granska det kritiskt. Därtill fungerar också en kritisk historieskrivning både som inspiration och som självrannsakan. De olika kyrkornas historiska ställningstaganden i frågor som berör klass, kön, sexualitet och etnicitet påverkar både kyrkorna och omvärldens syn på dem i vår tid.

Den problematik som här skisserats, och som till viss del är orsakad av det faktum att teologisk/religionsvetenskaplig utbildning inte längre klassificeras som en yrkesutbildning, har påtalats i en motion till kyrkomötet (2015:43). I sitt betänkande (2015:11) menade kyrkolivsutskottet att det då var för tidigt att föreslå ändringar i utbildningsplanen för blivande präster, men föreslog att kyrkostyrelsen gavs i uppdrag ”att bevaka antagningskraven för prästutbildningen så att de inte leder till en utarmning av prästkandidaters kunskap i kyrkohistoria”. Någon uppföljning av detta beslut har inte
offentliggjorts.

Vi menar att kunskaper inom ämnena kyrkohistoria och kyrkovetenskap/praktisk teologi är helt centrala för att den vetenskapliga teologiska utbildningen ska kunna användas och relateras till de kommande pastoralteologiska studierna vid utbildningsinstitutet. Om sådana kunskaper saknas blir det mycket svårt att skapa någon form av brygga mellan de vetenskapliga studierna vid universiteten och de pastoralteologiska studierna vid utbildningsinstitutet, ett problem som sedan länge dessutom har omvittnats i fråga om den samlade prästutbildningen för Svenska kyrkan.

Därför menar vi att studier inom nämnda ämnen bör göras obligatoriska för antagning till Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

Martin Berntson 
professor i religionsvetenskap och teologi med inriktning mot kyrkohistoria, Göteborgs universitet
Stephan Borgehammar 
professor i praktisk teologi, Lunds universitet
Thomas Girmalm 
universitetslektor med inriktning mot historisk och praktisk teologi, Umeå universitet
Joel Halldorf
docent i kyrkohistoria och högskolelektor, Enskilda Högskolan Stockholm
Kjell O. Lejon
professor i religionsvetenskap med  inriktning mot historisk teologi, Linköpings universitet, vice-rektor Johannelunds teologiska högskola
Cecilia Wejryd
docent i kyrkohistoria och universitetslektor, Uppsala universitet