Malmö arbetar också med att kartlägga alternativ till de befintliga kylrummen om platserna skulle ta slut.
– Vi har påbörjat det jobbet: Vilka andra alternativ finns det – och hur agerar vi kring de olika alternativen som finns? Det handlar om att säkra upp varsamheten inför framtiden, med ett mycket större antal kylplatser, säger Sven-Erik Perlman Aspeklev, kyrkogårdschef i Malmö.
Det kan exempelvis handla om ishallar, men också kylcontainrar och ”andra alternativ”.
– Det finns många verksamheter som har kylrum. Då gäller det att ta kontakt med eventuella aktörer i de fallen och se om det ens är praktiskt möjligt. Och är det tillräckligt värdigt eller inte?
– Slakthus är ett väldigt dåligt exempel och som inte ens skulle komma på tal.
Både i Göteborg och i Malmö är läget för krematorierna goda. Det som kan störa verksamheten är personalförsörjningen – att de anställda själva blir sjuka och därför inte kan komma till jobbet. Det kan också vara att anläggningarna havererat eller har andra tekniska problem, berättar Sven-Erik Perlman Aspeklev.
– I Lunds stift ser vi detta som en kritisk funktion. Där har vi tio kyrkogårdschefer i stiftet samordnat oss kring hur personal skulle kunna flyttas över från ett krematorium till annat och gjort en prioritering samt vilka krematorier i stiftet som skall prioriteras.
Också Stockholm – där begravningsverksamheten är kommunal – har möjlighet att rekvirera ishallar av kommunens idrottsförvaltning.
– Om vi skulle få lika många dödsfall i Stockholm som i går, och något mer, och om det skulle pågå varje dag i en månad, då kanske det skulle bli aktuellt, säger Göran Höglund, tillförordnad förvaltningschef på kyrkogårdsförvaltningen till DN.
Göteborgs-Posten var först med att berätta om att Göteborgs kyrkogårdsförvaltning tittade på möjligheten att använda ishallar som bårhus.