Förra våren blev den nya kajen i Visby färdig. Sedan dess har kryssningsturismen tagit fart på allvar och bidragit med mängder av internationella turister och ett betydligt högre tryck på gatorna. Under förra sommaren följde ett gäng Uppsalaforskare färjebesökarnas rörelsemönster med hjälp av GPS efter att ha genomfört liknande forskning i Uppsala och på så sätt utvecklat en bra metod.
Nu körs projektet för andra året i rad. Syftet är att undersöka hur populära destinationer kan hantera ökad turism och förhoppningsvis ge Gotlands besöksnäring en ökad kunskap om turismens effekter. För att kunna genomföra forskningen har de tagit hjälp av gotländska studenter.
- Studenterna ställer sig på kajen och frågar besökarna om de kan tänka sig att bära med sig en gps ungefär lika stor som en usb-sticka och på så sätt kan vi följa deras rörelsemönster, säger Karin Ågren, forskare vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala Universitet.
När besökare kommer tillbaka till kajen lämnar de tillbaka gps:en med all information inuti.
- När vi för in datan kan vi se exakt hur personerna har gått. Det var väldigt tydligt från förra årets resultat att besökarna vill till samma ställen — det är muren, domkyrkan, havet och arkitekturen som lockar.
Årets forskningsprojekt har tagit ytterligare ett steg för att försöka påverka hur turisterna rör sig.
- Det vi studerar nu är om vi kan få besökare att gå på ett annat sätt genom att ge turisterna en fysisk karta samt en mobil-app som föreslår andra, kanske roligare vägar. Det riktigt spännande resultatet kommer i höst när vi ser hur det har gått den här sommaren.
Om det visar sig fungera kan det nämligen motverka att vissa platser blir överbelastade med för många turister, och göra upplevelsen bättre för alla.
Visst har turismen positiva effekter och bidrar till lokala företag och samhällsekonomin. Men överturism är däremot problematisk ur flera perspektiv, säger Karin Ågren.
- I Venedig har lokalbefolkningen exempelvis uttryckt att det känns som att de bor i en kuliss, de har inte råd att bo där, de har svårt ta sig fram på gatorna och det känns inte som deras stad. Det innebär också slitage på äldre miljöer. Gotland är ett världsarv och vi har alla ett ansvar att bevara det förevigt, men det kan slitas ner med för många besökare.
Sist men inte minst — turismen med kryssningsfartyg är inte gynnsam för besöksnäringen.
- Kryssningstrafiken är en speciell turism där besökarna inte bor på orterna utan bara stannar några timmar. Hotellen och restaurangerna får inte en krona eftersom resenärer far vidare på en gång, och flera fartyg har all inclusive så att gästerna även får mat ombord. I slutändan förlorar lokalbefolkningen på det.
Särskilt om kryssningstrafiken blir så omfattande att besökaren som faktiskt bor på hotell och äter på restaurang upplever att det är så trångt när trafiken kommer in att de inte längre vill återvända till platsen, fortsätter hon.
I flera europeiska städer har just kryssningsturismen medfört sådana problem att man på olika sätt försökt begränsa den eller göra den mer hanterbar.
- I en by i italienska Cinque terre signalerar en röd signal när gatorna är så fulla att det inte är någon bra idé att korsa dem, och i Barcelona har man börjat ta inträde för kryssningsresenärer.
Hittills har ingen överturism drabbat Sverige så som det drabbat andra platser i världen — men det är nog bara en tidsfråga innan trycket på Visby och Stockholm börjar bli för stort, säger Karin Ågren.
- I dag har vi inte i närheten av så överhettade platser så som finns på andra håll i världen. Men på platser som Gamla stan i Stockholm och Visby kan man ana att det är på väg åt det hållet.
