40 miljonersgranskningen av Skut redan påbörjad

Som Kyrkans Tidning tidigare berättat ska det genomföras en juridisk genomgång av Svenska kyrkan i utlandet, Skut. Syftet är att se till så att verksamheten, som är spridd på cirka 50 platser i världen, bedrivs enligt varje lands gällande lagar. Arbetet, som beräknas kosta 40 miljoner kronor, planeras utföras under 2018-19 av den internationella advokatbyrån Bird & Bird med säte i London.

Men arbetet med Skut-genomgången påbörjades redan förra året, efter att advokatbyrån Mannheimer Swartling avslutat sin uppmärksammade genomlysning av Skut som bland annat resulterade i att två höga chefer fick gå. Den kostade 2,5 miljoner och avslutades i oktober. Den var en direkt följd av Aftonbladets granskning av Skut-chefernas resor och arbetsmiljön i London-församlingen.

Samma månad söker Svenska kyrkans generalsekreterare Helen Ottosson Lovén stöd hos kyrkostyrelsen arbetsutskott för att dra igång en omfattande genomgång av Skut. Genomgången ska innefatta alla de länder där Skut har verksamhet. Detta blir den första fasen i den nya Skut-granskningen.

– Vi behövde skaffa oss en översikt. Det var jag som, i egenskap av generalsekreterare, initierade det arbetet. Det är en åtgärd som ligger inom min förvaltningshantering, men jag ville ändå samråda med kyrkostyrelsens arbetsutskott, säger Helén Ottosson Lovén.

Därefter gav generalsekreteraren kyrkokansliets rättschef Maria Lundqvist Norling i uppdrag att sätta igång arbetet. Första steget var att hitta en advokatbyrå. Rättschefen uppdrog åt två av sina jurister, som särskilt jobbar åt utlandskyrkan, att göra ett urval inför upphandling av kontraktet. De valde tre byråer: Mannheimer & Swartling, som utfört genomlysningen, Baker & McKenzie, med säte i Chicago och Bird & Bird.

– Trots att fallet ansågs lite brådskande ville vi titta på fler än en byrå. Det ska ju vara affärsmässigt i någon mening, säger Maria Lundqvist Norling.

En upphandling görs för att få bästa möjliga kvalité till bästa möjliga pris. I Kyrkoordningen står det att ”när en upphandling görs ska man utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och i övrigt genomföra den affärsmässigt”. Kyrkoordningen gör också gällande att flera anbud ska tas in. Ett så kallat förfrågningsunderlag, den formella sammanställningen av förutsättningarna för upphandlingen, måste också upprättas.

Vid upphandlingen av Skut-genomgången utgjordes förfrågningsunderlaget av en powerpointpresentation bestående av sexton ”slides”, eller sidor. Elva av de sexton sidorna är fotografier från Skuts verksamhet. En sida är en karta. Resten innehåller information om Skuts organisation, en presentation av delar av Skuts fastighetsinnehav, samt en punktlista över sådant som man vill få åtgärdat under den juridiska granskningen.

Powerpointpresentationen presenterades sedan för de tre utvalda byråerna. Enligt rättschefen Maria Lundqvist Norling är detta det enda underlag som finns för Svenska kyrkans offertförfrågan.

– Men den kompletterades med muntlig information vid våra möten med byråerna, säger hon.

Finns det något minimikrav på vad som ska finnas i ett förfrågningsunderlag?

– Jag har gjort flera upphandlingsunderlag i andra sammanhang. De har sett annorlunda ut. Men detta är ett förfrågningsunderlag, om än inte i det klassiska formatet. Men jag tycker att det är tillräckligt just i detta fall, det ser man inte minst på de offerter vi fått in.

Har du tidigare varit med om att ett förfrågningsunderlag har sett ut så här?

– Nej, men å andra sidan har jag inte heller varit med om att genomföra ett så här komplext arbete. Som beställare måste man ha på ett så tydligt sätt som möjligt kunna presentera för leverantören vad man vill ha. Men om vi fullt ut inte kan beskriva vad som behöver göras måste det till en samverkan med den förmodade leverantören.

– Vi radade upp ett antal frågeställningar som de olika byråerna fick besvara i ett affärserbjudande. Dessutom bad vi dem att, utifrån sina erfarenheter, identifiera ytterligare frågor, säger Maria Lundqvist Norling.

Under november och december inkom de olika byråerna med sina offerter. Enligt rättschefen var det ingen större skillnad i timarvode mellan de olika affärserbjudandena. Det som gjorde att valet föll på Bird & Bird handlade istället om att juristerna uppfattade att deras upplägg och sätt att arbeta ingav förtroende.

Med start vid årsskiftet 2016-17 genomförde Bird & Bird, tillsammans med kyrkokansliets rättsavdelning, en första övergripande genomgång av Skuts verksamhet. Denna genomgång avslutades den 11 april 2017. För detta fakturerade Bird & Bird Svenska kyrkan 2,6 miljoner kronor.

Genomgången ligger till grund för granskningens andra fas, den som uppskattas kosta 20 miljoner per år under 2018-19. Siffrorna presenterades för kyrkostyrelsen och dess arbetsutskott under april.

Den andra fasen kommer att inledas redan under sommaren 2017. Den granskning som då ska genomföras kommer att vara avgränsad till Svenska kyrkan i USA. Syftet är att få fram en exempelförsamling att utgå från under den fortsatta genomgången.

Men några budgeterade medel för vårens och sommarens arbete finns inte i 2017 års budget.

Med tanke på vilket omfattande arbete som ni påbörjat: kommer man att hålla budget 2017?

– Vi är i början av året, det finns möjlighet att göra omdisponeringar i budgeten. Så svaret är ja, säger generalsekreterare Helén Ottosson Lovén.

Du har mandat att omfördela medel?

– Ja

Hur mycket uppskattar ni att arbetet med genomgången kommer att kosta under 2017?

– Den detaljerade planen, och kostnaden som är knuten dit, är inte framtagen ännu. Vi är inne i ett skede där vi håller på att ta fram mer precisa uppgifter.

Ni har kalkylerat med en kostnad på 40 miljoner under 2018-19. Men det finns ingen uppskattning för 2017 ännu?

– Vi vet inte vad det kommer kosta ännu eftersom vi inte vet vad som behöver göras ännu.

Om det beräknas kosta 20 miljoner per år under 2018-19 finns ju risken att det blir väldigt mycket pengar som du ska omdisponera under 2017?

– Det blir nästa steg i arbetet.

Har du någon uppfattning om varifrån du ska ta pengarna?

– Just idag har jag inte den detaljerade bilden eftersom vi fortfarande arbetar med uppföljningen av kostnaderna för årets första fyra månader. När den redovisningen är färdig har jag ett bra underlag för att kunna göra omdisponeringen.

Orsaken till den nu påbörjade Skut-granskningen är enligt generalsekreteraren att man under 2016 fick rapporter om att det fanns juridiska oklarheter från olika delar av utlandskyrkan. Blanda annat hade svarta löner betalats ut i Rom och det fanns en fastighet i Polen som var fortfarande var registrerad på Sjömanskyrkan. Men Aftonbladets granskning av Skut var inte orsaken till att man drog igång granskningen så omgående, menar hon.

– Nej, det är en insikt och kunskap som vuxit fram över tid. Under förra året hade vi anledning att titta på olika områden inom Skut och då såg vi att det fanns oklarheter, säger Helén Ottosson Lovén.

När började ni titta på de olika områdena?

– Det skedde under året, inte vid någon specifik tidpunkt. Det är olika frågor i olika delar av världen som blev föremål för att vi tittade lite djupare på verksamheten. Då framtonar en bild av att det finns oklarheter inom flera områden inom Skut.

Enligt Helén Ottosson Lovén var det först under 2016 som bilden av ett Skut präglat av juridiska oklarheter började växa fram. Något som hon säger var okänt för de ansvariga innan dess.

Du menar att ni 2015 trodde att den verksamhet som Skut bedriver på 50-tal platser i världen följde respektive lands lagstiftning?

– Ja. Det fanns kanske kunskap inom verksamheten om enskilda fall. I många fall rör det sig om oklarheter som finns kvar sedan kyrka-stattiden. Men under 2016 framträdde en bild av en rad oklarheter som ledde fram till att man ville ta ett samlat grepp om verksamheten.

Det är än så länge inte avgjort om Skut-genomgången faktiskt kommer att genomföras i sin helhet. De 40 miljoner som Kyrkans Tidning tidigare har rapporterat om återfinns i budgetberedningen ”Verksamhet och ekonomi 2018-2020”, som ligger till grund för den budgetskrivning som kyrkostyrelsen väntas klubba den 14 juni i år.

Sedan är det upp till höstens kyrkomöte att avgöra om granskningen ska fortsätta.

– Vi har inte bundit upp oss i ett antal år, utan vi kan avsluta samarbetet när som helst eller välja att ta det etapper. Men då måste man väga risken med att vänta mot vad det kostar att reda ut detta en gång för alla, säger rättschef Maria Lundqvist Norling.