Debatt om ensamkommande och medlemstal under måndagen

Kyrkomötets andra session inleddes med en morgonmässa i domkyrkan, ledd av biskop Åke Bonnier. Därefter samlades ledamöterna för arbetsplenum, där förslag från utskotten diskuteras. Några av frågorna som debatterades under dagen och kvällen handlade om medlemstappet, Svenska kyrkans undervisning, ekumenik, golv och tak för kyrkoavgiften, samt en breddning av det nya kyrkounderhållsbidraget.

Ekumeniska imperativens implementering ledde till debatt

Behöver nationell nivå konkretisera och implementera de fem ekumeniska imperativen från mötet i Lund? Ja menade flera ledamöter och biskop Åke Bonnier. Arbetet görs redan, menade ekumenikutskottets ordförande (C).

– Hur ska vi kunna ta tillvara energin från det ekumeniska mötet i Lund? frågade Sofia Särdquist, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk.

Hon talade för sin motion om att uppdra åt kyrkostyrelsen att konkretisera och implementera de fem ekumeniska imperativen som undertecknades av romerska katoliker och evangeliska lutheraner vid mötet i Lund.

– Det är nödvändigt att nationell nivå tar ett större ansvar för att imperativen levandegörs inom Svenska kyrkan, sa Sofia Särdquist.

Men ekumenikutskottet hade yrkat avslag på hennes motion. Vilket ledde till debatt med flera replikskiften. Frimodig kyrkas Kjell Peterson, som ställde sig bakom Särdquists motion, efterlyste mer entusiasm från utskottet.

Centerpartisten Daniel Tisell, ekumenikutskottets ordförande, svarade att man är entusiastisk över mötet i Lund.

– Men vi upplever att motionen slår in öppna dörrar eftersom man redan arbetar entusiastiskt med frågan på kyrkokansliet, sa han.

Särdquists motion fick även episkopalt bistånd genom biskop Åke Bonnier av Skara som tog till orda till stöd för motion.

-Jag menar att det är viktigt att kyrkomötet gör en markering och säger: ”Ja detta vill vi, detta står vi bakom”, sa biskopen och yrkade bifall i ”god och ekumenisk anda”.

Daniel Tisell beskrev situationen som ”olustig”.

– Vi är inte emot motionens intention. Men vi har inte uppfattat detta som en fråga om ett ställningstagande från kyrkomötets sida.

– Vi diskuterar hur vi ska inspirera församlingarna att genomföra de fem imperativen, som vi redan skrivit under. Och det arbetar redan kyrkokansliet med, menade Daniel Tisell slutligen. 

"Det är viktigare att välkomna alla i en kyrka"

Det är viktigare att välkomna alla i en kyrka än att restaurera träfigurer på en predikstol, kommenterade Lars-Ivar Ericson (C) Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande om regelverk för bidrag till kyrkor.

Utskottet vill avslå de tre motionerna som rör regelverket för bidrag till kyrkor. Enligt motionerna föreslås kyrkostyrelsen att vidga användningsområdet för det nya kyrkounderhållsbidraget, KUB, som träder i kraft 2018 så att bidraget förutom att underhålla kyrkobyggnaderna även kan användas mer expansivt.

Bland annat har stiftsantikvarierna i Lunds stift lyft fram problematiken med KUB i debattartiklar.

KUB anses av motionären  Leif Nordlander, Frimodig kyrka, begränsa kyrkans användning av sina egna pengar. Mats Hagelin, Borgerligt alternativ, ansåg i sitt inlägg i talarstolen att det nya kyrkounderhållsbidraget ska användas till åtgärder för bevarande, användning och utveckling av de kyrkliga kulturminnena, alltså en breddning av nuvarande användningsområde.

- Det går inte att använda kyrkounderhållsbidraget, KUB, till tillgänglighetsåtgärder som kan möta verksamhetens behov, som skapande av barnhörnor eller andra mer funktionella åtgärder, sa Mats Hagelin som anser att KUB går emot kyrkans överenskommelse med staten 2000 som syftade till att hålla kyrkorna tillgängliga och öppna. 

Golv och tak för kyrkoavgiften efterlystes

När Ekonomi- och egendomsutskottets betänkanden debatterades, talade Mats Hagelin, Borgerligt alternativ, BA, för motionen om ett golv och ett tak för kyrkoavgiften.

- Det finns människor som tvingas lämna kyrkan för att de inte har råd att vara kvar, och det finns människor som lämnar för att avgiften blir alltför hög. Kyrkostyrelsen bör aktualisera en genomgripande utredning av detta som ska ligga till grund för ett kyrkomötesbeslut om att införa golv och tak för kyrkoavgiften.

Peter Bernövall (Posk) talade för utskottet som föreslår avslag eftersom utskottet anser att uppbörden ska ligga så nära den kommunala skatteberäkningen som möjligt.

- Men vi vet att det finns problem med detta, att vissa har svårt att betala. Men det finns möjlighet till avgiftsbefrielse för ekonomiskt svaga i församlingar, alltså att återbetala avgiften, sa Peter Bernövall som betonade att man ska vara försiktig att ändra på uppbörden.

Behåll väjningsrätten vid vigsel

Rätten för den enskilde prästen att neka att viga ett par ska fortfarande finnas kvar. Det var utskottets åsikt, och man sa därmed nej till en partimotion från Vänstern i Svenska kyrkan.

Biskop Eva Brunne talade för utskottet och försvarade rätten att säga för en präst att säga nej. Den så kallade väjningsrätten har setts som en möjlighet för den präst som inte vill viga samkönade par att säga nej och hänvisa till någon annan präst.

Men det finns andra skäl också, påpekade Eva Brunne:

- Om parterna i ett par inte ömsesidigt har kommit överens om att gifta sig, eller någon av dem är så berusad att den inte vet vad han eller hon gör, kan prästen säga nej. Den rätten vill vi inte gå miste om.
 
Britt-Marie Danestig ifrågasatte väjningsrätten – har prästen alltid rätt att säga nej, undrade hon.
 
- Finns det en gräns för vad som anses vara illojalt handlande? Det finns en viss parallell med om en barnmorska har rätt att avstå från att utföra en abort. Om en präst inte förrättar ett dop eller en begravning är det arbetsvägran, men det gäller inte vigsel.
 
Utskottet hänvisar också till att en lagändring får konsekvenser för andra samfund också, vilket man anser inte är rimligt att begära.

"Om inte med rekrytering, vad ska nationell nivå hålla på med?"

- Ofta får vi höra att ett ärende är en fråga för stift och pastorat. Man kan undra vad nationell nivå ska hålla på med.
 
Det sa Niklas Grahn, Karlstads stift, när utskottet yrkade avslag på hans och ytterligare två Poskledamöters motion om en tioårig satsning på rekrytering till kyrkliga utbildningar och tjänster.

I motionen föreslås bland annat en långsiktig handlingsplan för rekrytering, att ett eller två stift blir säte för ett centrum som får ansvar för rekryteringssatsningen.
 
Men tillsyns- och uppdragsutskottets åsikt var att nationell nivå främst ska stödja stiftens arbete med rekrytering och att kyrkomötet inte ska besluta om detaljer i arbetet.
 

Radiogudstjänster bör sändas på Webben

Varje helgdag bör gudstjänst- och andaktspoddar ligga på Svenska kyrkans webbplats.

Motionären Hans-Olof Andrén, Posk, Göteborgs stift, påpekade att det redan produceras mycket i församlingarna, både direktsända gudstjänster och poddradio. Men via Sveriges radio kunde han inte få lyssna till en gudstjänst på midsommaraftonen, eftersom radiogudstjänster bara sänds söndagar.

- Borde inte vi i Svenska kyrkan ta hand om det, frågade han.

Lissandra Rickemark, Socialdemokraterna, Växjö stift, talade för kyrkolivsutskottet som behandat motionen i betänkandet "Gudstjänster och andakter på Svenska kyrkans webbplats".  Hon påpekade att det också finns andra platser än Svenska kyrkans webbplats där gudstjänster och andakter kan läggas ut.

- På till exempel Itunes och andra poddplatser kan kyrkan nå nya och tidigare onådda målgrupper, sa hon.

Ensamkommande flyktingbarn fick stöd

Ett förslag om att Svenska kyrkan ska göra uttala sig mot inhuman behandling av ensamkommande barn var en av få motioner som fick stöd av sitt utskott.

Motionen hade lagts av fyra Poskledamöter och varsin ledamot från Öka, Centern och Socialdemokraterna och behandlades i kyrkolivsutskottets betänkade "Markera mot inhuman behandling av ensamkommande barn".

Dag Sandahl, Frimodig kyrka, Växjö stift, ifrågasatte behovet av att stoppa utvisningar till Afghanistan – enligt honom sker det ett betydande antal semesterresor till landet.

-Känner vi bättre än Sveriges statsminister till situationen i landet? Det finns somliga frågor som kyrkomötet inte ska ta i, ansåg han, och fick stöd av Anna-Karin Westerlund, Borgerligt Alternativ, Uppsala stift.

En av motionärerna, Gunvor Torstensson, Posk, Skara stift, hänvisade till det stöd som motionen fått från Svenska kyrkans unga.

-Som kyrka har vi en direkt uppmaning att ständigt vara ett salt, och en röst för dessa utsatta. Konsekvensen av nuvarande lagar släcker hoppet för tusentals unga. För oss som enskilda går det inte att påverka, men det kan kyrkomötet göra.

Wanja Lundby-Wedin, Socialdemokraterna, Stockholms stift, stödde motionens förslag om omflyttningarna av ensamkommande barn efter 18-årsdagen, liksom utvisningar av ensamkommande barn med starka asylskäl. Enligt motionens förslag ska kyrkomötet uppmana regeringen och Migrationsverket att stoppa detta.

-Det är uppenbart att de inte får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Det är viktigt att vi som kyrka talar om var vi står, sa hon. 

Medlemstappet "Svenska kyrkans viktigaste utmaning"

Vad ska Svenska kyrkan göra åt medlemstappet? En strategi behöver utarbetas, hävdades i ett par motioner, men Kyrkolivsutskottet ansåg i sitt betänkande Medlemsstrategi att det inte är ett uppdrag för Svenska kyrkan på nationell nivå.

Tomas Jansson, utan grupptillhörighet, Västerås stift, betecknade medlemstappet Svenska kyrkans viktigaste utmaning, och sa att han inte ville komma hem från kyrkomötet med beskedet att kyrkomötet sagt nej till att göra något. Analys på nationell nivå och verksamhet på lokal nivå behöver kombineras, ansåg han.

Lars-Ivar Ericson, Centern, Lunds stift, påminde om alla de som ändå stannar kvar i Svenska kyrkan.

-Det verkar som att man inte är lika intresserad av varför människor väljer att stanna kvar i kyrkan, varför de väljer att bli medlemmar, eller återinträda i kyrkan, sa han.

Dag Sandahl, Frimodig kyrka, Växjö stift, knöt de svenska siffrorna till situationen i övriga Västeuropa, där en kyrkans avvecklingsperiod har pågått under 250 år.

-Vi sitter i en kultur där nihilismen triumferar – man tror inte på någonting. Det krävs en idéhistorisk analys som går mycket djupare: hur ser situationen ut, och i vems intresse ligger det att människor förtingligas?

Undervisning: "Vi behöver material på andra språk"

I debatten om Kyrkolivsutskottets betänkande Svenska kyrkans undervisning konstaterade Niklas Grahn, Posk, Karlstad, att det inte finns nationella kursplaner som reglerar vad dop- eller konfirmationsundervisningen ska innehålla. Han argumenterade för en gemensam beskrivning till stöd för församlingarna.

Han fick stöd i debatten av Tomas Jansson, utan grupptillhörighet, Västerås stift, som påpekade att dopmaterialet inte behövdes för att avgöra vad som är rätt tro, utan för att ge ett pedagogiskt stöd vid dopsamtal.

Samma erfarenhet hade Magnus Hedin, utan grupptillhörighet, Växjö stift. I dennes hempastorat Norra Öland döptes 26 vuxna i fjol – kanske deras livs viktigaste handling, sa han. Han sökte förgäves dopmaterial på persiska till dem.

-2015 fick kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda behovet – ännu har ingenting hänt. Vi behöver material på andra språk, och vi behöver det nu, sa han.

Kyrkolivsutskottets åsikt var att mycket av det som föreslås är sådant arbete som redan har genomförts, pågår eller kommer att bli del av kommande arbete.

Kyrkomötets andra session avslutas på torsdagen med en mässa i Uppsala domkyrka under ledning av Karlstad stifts biskop Sören Dalevi. Under torsdagen ska besluten rörande motioner och skrivelser fattas.

52 motioner handlar om just kyrkohandboken. Totalt har 158 motioner och åtta skrivelser från kyrkostyrelsen och kyrkomötets presidium behandlats av utskotten. I betänkandena finns utskottens förslag till beslut.

Kyrkomötet sänds live via Svenska kyrkans webbplats.

Under sessionen delas också årets kulturstipendier ut, liksom Samiska rådets kulturpris.

Kyrkomötet har en intensiv vecka framför sig. Under den andra sessionen som inleds i dag är det flera tunga ärenden som ska beslutas, där förslaget till ny kyrkohandbok är det enskilt största.