Stiftsingenjör Kristina Segerström i Stockholm handlägger hållbar utveckling. En av hennes främsta uppgifter är att vara bollplank. Hon föreläser och svarar på frågor när hon reser runt i stiftet som representant för Team Fastighet och kulturarv.
– När jag kom till Stockholms stift för fyra år sedan, slog det mig hur långt många församlingar och pastorat kommit och hur mycket man vill fortsätta lära sig. Engagemanget är stort och vi har många duktiga medarbetare i församlingarna.
Ofta när man talar om hållbarhet i samband med kyrkogårdar och markanläggningar stannar tankebanorna lätt i maskinpark, alternativa bränslen, solceller och laddstolpar till elbilarna, men begreppet är vidare än så.
Hur ska kyrkogårdarna skötas med minsta möjliga miljöpåverkan?
Hur ska den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas? Kanske ska de planterade blommorna ersättas med ängsmark där kulturväxter får frodas?
Hur kan bortplockade gravstenar återanvändas? Hur ska mark- och trädgårdsskötsel hanteras bäst? Begravningsverksamheten? Transporter? Skadedjursbekämpning? Ska gravstenar från Kina tillåtas?
Inköpsfrågorna är jätteviktiga, säger Kristina Segerström och visar de nationella ramavtalen i Svenska kyrkans inköpskatalog. Alla behöver inte börja från den absoluta grunden utan kan haka i vad andra gjort.
– Vi har många goda exempel, säger Kristina Segerström. Som Sollentuna församling som tar hjälp av hästar för att slå ängarna. Eller Boo församling som har skapat vackra murar ned mot en brant sluttning med hjälp av återvunna gravstenar. Nacka församling erbjuder gamla gravstenar som inte används men som kan användas igen efter att texten blästrats bort. Det är ett viktigt klimat- och miljöinitiativ eftersom den internationella handeln med sten är ett problematiskt område.
Stockholms stift har en vision om pollinerarvänliga kyrkogårdar som utvecklas med hjälp av samarbeten, nätverk och utbildningar. Bland annat Huddinge och Ekerö pastorat har bikupor och Västermalms församling har låtit barn bygga ett insektshotell, kallat insektskyrka, på en vägg vid S:t Görans kyrka där Matteusevangeliet 25:40 citeras. Täby församling arbetar också medvetet för den biologiska mångfalden.
– Andra fina exempel är de kyrkogårdar som anlägger växtbäddar och sår blommor som används vid smyckning av altarbordet, säger Kristina Segerström.
– Kyrkogårdarna med sina grönområden är oerhört viktiga för människor. Kyrkans roll som mötesplats har stor betydelse för folkbildningen kring frågor om hållbar utveckling och vårt ansvar för skapelsen. Vi kan arbeta för att öka kunskapen om frågorna. Kunskap föder engagemang och vilja att förändra.