Så ska hon minska Örebros miljöavtryck

Hållbarhetsutvecklaren Sara Bronners nya jobb är att utveckla pastoratets klimat- och miljö­arbete – och samtidigt göra sig själv onödig. Foto: Kicki Nilsson/Icon Photography

Det finns ett nästan överraskande stort engagemang för miljö och klimat i Svenska kyrkan, säger Sara Bronner, nyanställd hållbarhetsutvecklare i Örebro pastorat

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Klimat Miljö
Hållbarhetsutvecklaren Sara Bronners nya jobb är att utveckla pastoratets klimat- och miljö­arbete – och samtidigt göra sig själv onödig. Foto: Kicki Nilsson/Icon Photography

– Vi har inga stora utsläpp i Örebro pastorat, men små utsläppare kan inte vänta med att dra ned på sina utsläpp till dess att de som släpper ut mest börjat minska. Alla som kan måste göra så mycket som möjligt, nu – vi är ute i sista stund, säger Sara Bronner. I juni fick hon en tvåårig ­projektanställning för att bygga upp ett klimat- och miljöarbete i Örebro pastorat.

Sara Bronner är agronom med inriktning på miljöekonomi och hon har jobbat i både offentlig sektor och näringslivet.

– Men jag har aldrig arbetat i en organisation som så naturligt förstår varför klimatanpassningen ska göras. Hela kyrkans existens och vår tro talar om förvaltarskapet. Det blir så självklart och enkelt.

Hennes jobb är nu att utveckla pastoratets klimat- och miljö­arbete och samtidigt göra sig själv onödig.

– Vi arbetar i två parallella processer. Dels gör vi ett systematiskt arbete med att bygga en struktur så att det blir tydligt hur ansvarsfördelningen ser ut. Vi skapar processer för resor, för budgeten och för inköp bland annat.

I varje församling och verksamhet i pastoratet har en anställd utsetts till miljösamord­nare. De arbetar tillsammans med församlingsherdarna och tre förtroendevalda. Målet är en stabil miljöorganisation som ska driva pastoratets klimat- och miljöarbete vidare när Sara Bronner slutar sommaren 2023.

Arbetet utvecklas tillsammans med dem som är specialister på församlingarnas egna processer

– Det kommer förmodligen att resultera i en miljödiplomering enligt Svenska kyrkans system, säger hon.

– Men vi satsar inte bara långsiktigt, vi har börjat plocka de lågt hängande frukterna. En av dem är klimatkompensationen.

– Sedan är vår plan att byta till klimatneutral fjärrvärme. Den vi har kommer från sopförbränning, som ger klimatutsläpp.

Pastoratets bilar byts ut till ­elbilar och det finns planer på att sätta upp ett 20-tal laddstolpar.

Pastoratet har också sökt pengar från Svenska kyrkans ­nationella nivå för en förstudie om hur en ”mobilitetshub” ska kunna inrättas.

– Det är som en bilpool, men med både elbilar, ellastcyklar och små elfordon som ska vara öppen för alla församlingsmedlemmar. Vi har räknat på hur mycket bensin och diesel som församlingsborna köper, för att få en bild av potentialen i projektet.

Stora utsläppskällor för församlingar är el och värme (om inte källan är klimatneutral), ­resor, och inköp av it, livsmedel, blommor och möbler, ­säger Sara Bronner.

Något som kan ha ännu större miljöpåverkan än man inser är församlingarnas kapital.

– Fonder och aktier kan ha ett stort miljötavtryck om kapitalet investeras i fossilbränslen eller leder till avskogning. Det är svårt, men här gäller det att ställa krav. Om kyrkan prioriterar hållbarheten och låter avkastningsmålen komma i andra hand kan det bli bra, men om avkastning är målet kommer hållbarhet ses som en begränsande faktor. Så ser det ju ut för Svenska kyrkans skogsbruk.

Men hur stor skillnad gör Svenska kyrkan? Jämfört med transportnäringen, stål- och cement­industri så är ju utsläppen ­pyttesmå?

– Det är viktigt att Svenska kyrkan agerar. Dels för anställda och engagerade: om kyrkan tar sitt ansvar skapar det en känsla av mening i arbetet, och en känsla av att kyrkan är relevant i samhället. Dels är kyrkan viktig som röst i samhället: När kyrkan ­talar lyssnar ofta människor. Vi kan göra mer än vi tror.