Hotade arter: Kyrkan behöver göra mer

Den rapport som tagits fram av FN:s panel för biologisk mångfald, IPBES, bygger på insamlat material som analyserats av 150 internationella forskare. . Totalt är runt en miljon arter hotade. 

– Många av oss känner en stor sorg efter att ha läst rapporten. Det handlar inte bara om att skapelsens mångfald och skönhet tar skada, utan också om människans överlevnad. Nu gäller det att vi inte förlamas, utan lyckas transformera oron till handling, säger Svenska kyrkans hållbarhetschef Sara Nordbrand.

Markanvändningen listas i rapporten som främsta orsak till den negativa påverkan på naturen. Svenska kyrkan förvaltar i dag 47 000 hektar jordbruksmark och 465 000 hektar skogsmark. 2017 var nio procent av kyrkans produktiva skogsmark undantagen från kommersiellt bruk och tio procent av jordbruksmaken odlades ekologiskt. 

– Stiften har enligt kyrkoordningen dels uppdraget att ge avkastning och dels att förvalta prästlönetillgångarna i enlighet med Svenska kyrkans värderingar. Det innebär att man måste jobba med en bredd av värden. Ekonomiska, ekologiska, sociala och andliga. Det gör stiften, men det är ett arbete som hela tiden behöver utvecklas, säger Sara Nordbrand.

Det pågår en rad projekt i församlingar och stift för att främja den biologiska mångfalden. Som exempel på genomgripande insatser som kyrkan kommer vara en del av lyfter Sara Nordbrand Länsstyrelsernas arbete med grön infrastruktur. Syftet är att binda samman olika aktörers grönområden, för att värna ekosystemen. 

– Istället för att var och en fokuserar på sin egen markplätt kommer man att se på hela landskap, för att stärka livsmiljöerna för hotade arter. Det kommer göra stor skillnad i Sverige. Stiftens prästlönetillgångar kommer vara involverade och även vissa församlingar, skulle jag tro. Vi har väldigt intressanta grönområden kring våra kyrkogårdar som är relativt orörda och dit en del hotade arter tagit sin tillflykt.

Forskarna bakom rapporten menar att det krävs snabba och drastiskt åtgärder för att motverka artdöden. Alla behöver göra mer, även Svenska kyrkan, säger Sara Nordbrand. 

– Ska vi klara hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 behöver vi jobba med alla spår.  Vi behöver konsumera mindre, investera våra pengar hållbart och förvalta vår skog för såväl klimatnytta som biologisk mångfald. Som kyrka handlar det om att värna och ta ansvar för skapelsen.

Nytt biskopsbrev, möten om prästlönetillgångarna och örtodlingar i stället för gräsmattor. Rapporten borde mana till fler åtgärder på alla nivåer inom Svenska kyrkan, tycker biologen och författaren Stefan Edman.

Stefan Edman hoppas att rapporten från FN:s panel för biologisk mångfald ska mana till handling och få fler att få upp ögonen för behovet av ett hållbart bruk av naturens resurser.

– Man talar i rapporten om utrotning om några decennier, så det finns tid att ändra detta. Tänk om man fick till en rörelse där man i stiften ställer frågan vad man kan göra konkret efter att ha läst rapporten. I det här prekära läget måste kyrkan gå i framkant.

Det biskopsbrev som finns om klimatet kommer i höst att uppdateras med nya fakta. Men Stefan Edman tycker att biskoparna borde skriva ett separat brev, enbart om den biologiska mångfalden.

– Det ska handla ungefär om Noas ark, alltså hur vi sköter den biologiska mångfalden och vad vi kan vi göra för att bevara arterna. Men innan dess behöver vi göra verkstad. Jag ser framför mig ett antal arbetsmöten i stiften, där arrendatorer, jägmästare och andra som sköter skog och jordbruk samlas, plus de som sköter kyrkogårdarna.

Med anledning av rapporten borde stiften se över hur skogen sköts. För att både öka den andel mark som lämnas orörd och växla upp naturvårdsarbetet i det dagliga skogsbruket, tycker Stefan Edman.

– Den döda vedens andel i skogarna är väldigt viktig, där finns många insekter och framför allt skalbaggar, som i sin tur är mat för fåglar. Det här kan våra jägmästare, men de måste få stöd, så att inte lönsamhetskravet pressar dem till att inte kunna göra det fullt ut. Kyrkan har en hög svansföring och borde vara bättre än lagen.

När det kommer till kyrkans jordbruksmark tycker Stefan Edman att stiften borde samla sina arrendatorer och understryka vikten av naturbetesmarker.

– Man betar inte gamla naturbetesmarker längre utan har djur på vall och då växer markerna igen och många örter, blommor och insekter försvinner. Här finns Sveriges rikaste biologiska mångfald, om markerna betas.

Stefan Edman har även ett konkret förslag för hur församlingarna kan bidra till att främja den biologiska mångfalden. Han föreslår att en del av gräsmattorna vid kyrkogårdar och församlingshem förvandlas till ört- och blomsterodlingar.

– Det behövs snabba beslut, kom loss och gräv upp lite av gräsmattan. Någonstans i varje församling borde man så in örtblandningar, dels blir det väldigt vackert och dels främjar det för humlor och bin som sedan pollinerar våra livsmedelsväxter.