Kyrkomötet sade ja till omtag om obligatorisk samverkan

Kyrkomötet är digitalt. Bara presidiet är på plats i Uppsala. Foto: Magnus Aronson

Efter ett snabbt beslutsfattande och korta debatter avslutades kyrkomötet strax före 15.00 på tisdagen. Förslaget om ökad samverkan väckte mest debatt. Kyrkomötet gick på ekonomiutskottets linje och röstade för ett omtag i frågan.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Kyrkomötet är digitalt. Bara presidiet är på plats i Uppsala. Foto: Magnus Aronson

Några mindre tekniksvårigheter förekom vid det digitala kyrkomötet. Till exempel kunde en av ledamöterna inte rösta under första beslutsomgången på tisdag förmiddag, med det åtgärdades till eftermiddagen.

Coronabudgeten och förslaget om digitalisering och ökad samverkan väckte mest debatt. Enligt kyrkostyrelsens ursprungliga förslag skulle bland annat anslutningen till det gemensamma lönecentret i Uddevalla och en gemensam it-plattform finansieras via kyrkoavgiften och därmed bli obligatorisk.

Ekonomiutskottet föreslog kyrkostyrelsen att, tillsammans med stiften, först göra en kartläggning av församlingarnas behov för att sedan återkomma med en ny tids- och finansieringsplan.

Kyrkomötet gick på utskottets linje och röstade för en kartläggning. Wanja Lundby-Wedin, kyrkostyrelsens förste vice ordförande, poängterar att beslutet inte innebär ett stopp för samverkan.

– Vi har samverkat i flera år kring administrativa frågor och gemensamma system. Det kommer vi fortsätta att göra. Det finns ingen motsättning kring det, i alla fall inte i kyrkomötet, säger hon till Kyrkans Tidning.

Kyrkostyrelsen ställde sig också bakom en kartläggning.

– Även om stiften har ett ansvar för att ha en dialog med sina församlingar och pastorat så har den önskan uppkommit.

Det ekonomiska läget försämras i och med minskande medlemmar och pandemins effekter, hur bråttom är det att få igång processen med besparingar?

– Det sitter vi med redan i dag. Jag kan bara titta på min egen församling där vi kommer dra ner på tjänster, Stockholms stift har dragit ner och på nationell nivå har vi i uppdrag att vi ska minska antalet anställda.

 – Pandemin och dess effekter gör att kraven på besparingar blir ännu större.

Hur många tjänster kan det röra sig om?

– Det går inte att säga, församlingarna ser olika ut, men jag tror att i stort sett alla kommer sitta med de här problemen. Om inte i år så nästa år.

Är det ett problem att det kan ta längre tid nu tills alla enheter är anslutna till den gemensamma samverkan?

– Om det tar ytterligare ett eller ett par år är inte det som är det viktiga. Det viktiga är att vi bygger bra lösningar som lever upp till kvaliteten.

Åsa Ingårda (C), den enda i kyrkostyrelsen som reserverade sig mot det ursprungliga förslaget, ser kyrkomötets beslut som en bekräftelse på att hon inte var "ute och cyklade" med sin åsikt.

– Jag tycker att beslutet är väldigt bra. Utskottet har gjort ett mycket utförligt betänkande där det tydligt framgår att kyrkostyrelsen inför nästa kyrkomöte ska ta fram ett underlag som delvis bygger på dialog med stift och församlingar.

Kan det inte vara problematiskt att skjuta på beslutet med rådande ekonomiska förutsättningar?

– Jo, om det tydligt framgått att det faktiskt leder till besparingar. Vi har inte sett något sådant underlag. Det förmodar jag ska förtydligas nu, på vilket sätt det här är en attraktiv lösning för församlingarna.

I övriga frågor beslutade kyrkomötet i stort sett enligt kyrkostyrelsen eller utskottens förslag.

Alla ledamöter deltar digitalt - om pandemin fortsätter

Under år 2021 kommer kyrkomötet  hållas i Uppsala konsert och kongress, samma plats som under de senaste åren, om coronapandemin har klingat av.

Om pandemin håller i sig finns dock planer för ytterligare ett digitalt kyrkomöte, med denna gång med alla ledamöter närvarande.

2022 och 2023 kommer session ett, då utskotten arbetar, att genomföras i Uppsala universitetshus. Under session två, då ledamöterna debatterar och fattar beslut, kommer kyrkomötet att samlas i Uppsala konsert och kongress.

Debatt om offentlighetsfrågor

De flesta ärenden avhandlas snabbt och utan diskussion på det krympta och digitala kyrkomötet. En viss diskussion följde dock på tisdagsförmiddagen kring förslaget om offentlighetsfrågor.

Enligt förslaget ska ändringar införas i kyrkoordningen om förbud mot att röjda vissa uppgifter inom Svenska kyrkans internationella, ekumeniska och interreligiösa verksamheter.

Hans-Olof Andrén (Posk) talade med viss försiktighet för att godkänna tillsyns- och uppdragsutskottets förslag.

– Det är olustigt att 33 ledamöter av 251 kan ta beslut om ändring i kyrkoordningen som har ett särskilt skydd av grundlagskaraktär, sa Hans-Olof Andrén, men landade ändå i att de föreslagna ändringarna är så pass viktiga att de måste beslutas om nu.

Zandra Pettersson talade för Sverigedemokraternas motion om att inte införa ett par av de föreslagna skärpningarna.

– De organisationer som man samarbetar med måste kunna tåla en öppen granskning.

Wanja Lundby-Wedin (S) talade för bifall av utskottets förslag. Hon sa att förslaget inte handlar om att begränsa insynen i Svenska kyrkan, utan om skyddainternationella partners.

– Det vi har i dag skyddar inte dem som i dag använder sig av vårt visselblåsarsystem. De personerna och organisationerna hamnar i en svår situation om vi inte kan ge skydd för dem.

Fredrik Ottesen (SD) tyckte inte förslaget var tillräckligt genomarbetat och ansåg att den skrivelse som finns i dag, tillsammans med till exempel GDPR-lagstiftning,ger likvärdigt skydd.

– Det känns framhastat och det känns som att det saknas en hel del underlag.

Sd vill inte bredda innehållet i jämställdhetsskrivelsen

I Kyrkolivsutskottets betänkande 2020:1 Jämställdhet i Svenska kyrkan föreslås att kyrkostyrelsen ska bredda innehållet i jämställdhetsskrivelsen. Niklas Grahn (POSK) talade för utskottet under debatten.

– Vi anser att skrivelsen fyller en viktig funktion men att den behöver breddas när det gäller innehåll och syn på kön. Vi föreslår därför att transpersoner och icke-binära synliggörs och att statistiken även inkluderar ideellt engagerade samt åldersfördelning för förtroendevalda på alla nivåer.

Samtidigt yrkar utskottet avslag på motion 2020:3 En kyrka för alla. Något som två av motionsförfattarna opponerade sig emot. En av dem Zandra Pettersson (SD). Hon yrkade bifall för motion 2020:3 men avslag för resten av Kyrkolivsutskottets betänkande.

– Att inkludera transpersoner och icke binära kan göra att andra känner sig diskriminerade. Alla oskäliga diskrimineringsgrupper ska bekämpas, det innebär ingen nämnd och ingen glömd.

I motion 2020:3 föreslås bland annat att uppdra till kyrkostyrelsen att uppmärksamma, analysera och långsiktigt säkerställa att prästutbildningen attraherar både män och kvinnor. I dag är det flest kvinnor som går utbildningarna.

– Jag anser att utskottets syn på att motion 2020:3 är ställd i fel instans, och att rekrytering till utbildningarna framför allt är stiftens uppgift, är ett sätt att skjuta ansvaret ifrån sig. Snedfördelningen är relativt ny och en problematik som växer. Nationell nivå bör rikta tydliga insatser för att hantera detta, sa Zandra Pettersson.

Fakta: Kyrkomötet 2020

Upplägget under det digitala kyrkomötet omfattade sammanlagt 59 personer: 44 ledamöter med rösträtt, 14 biskopar samt kyrkomötets valda sekreterare.

Enbart kyrkomötets presidium var på plats i Uppsala under sammanträdena.

Kyrkomötets andra session kan ses i efterhand HÄR  

Fakta: Några av kyrkomötets beslut

Ja till omtag i frågan om samverkan, församlingarnas behov av stöd ska kartläggas.
Ja till ändinrgar i kyrkoordningen om förbud mot att röja vissa uppgifter från det internationella arbetet.
Ja till 65 miljoner mer i stiftsbidrag för att möta de ekonomiska utmaningarna som uppkommit i och med pandemin