Inför rikstinget: KD vill inte driva frågan om slöjförbud

Slöjor berör. Och stör, enligt vissa. Två motioner från Köping vill förbjuda bärandet av slöja, hijab, burka eller niqab i det offentliga rummet, det vill säga på offentliganställdas uniformer, för anställda inom offentlig sektor och i friskolor, samt rent allmänt om det kan försvåra identifiering av en person i det offentliga rummet. Det ska även gälla för skolelever upp till och med gymnasiet och, utan undantag, inom sjuk-och äldrevård.

”Slöjtvång är uttryck för ett patriarkalt förtryck av kvinnan och slöjan bör därför förbjudas av jämställdhetsskäl”, skriver motionärerna, och hänvisar vidare till att extremare former av slöja ”underlättar för terrorism och annan kriminalitet”.

Motionärerna skriver att religion ska vara en privatsak och yrkar för att friheten från religion och diskrimineringslagstiftningen ska väga tyngre än friheten till religion.

Partistyrelsen skriver i sitt yttrande att de förvisso vill förbjuda hijab, niqab och burka på barn i barnomsorg och på lågstadiet, men vill inte se det på gymnasiet där det går elever som är myndiga, då man anser det vara kontraproduktivt för integrationen. Partistyrelsen uttrycker också sitt stöd för att förbjuda heltäckande slöja för offentliganställda, men väljer ändå att avslå motionen i sin helhet och hänvisar till att det är domstolars jobb att staka ut rättspraxis.

Eva Johnsson i Vederslöv har lämnat in motionen ”Beröringsskräcken för religion gör att kriminalvården avstår från de effektivaste rehabiliteringsmetoderna för tungt kriminella”. Motionären menar att Kumlaanstaltens nedlagda klosterverksamhet är ett tecken på att kriminalvårdsanstalterna medvetet försöker rensa bort ”minsta religiösa koppling” ur rehabiliteringen.

Partistyrelsen menar att rehabilitering på religiös grund är en accepterad metod på svenska fängelser, och att de nedläggningar som motionären hänvisar till genomförts på grund av platsbrist. De vill därför avslå motionen. Partistyrelsens förslag är ofta ledande och kan bifallas eller röstas ner av partimedlemmarna under rikstinget.