Målet är att utlandsförsamlingarna långsiktigt ska kunna ta ett större ansvar för sin egen ekonomi. Fler församlingar har redan granskats och nu är utredningen om Benelux-länderna klar.
Anslagen kommer minska
I Belgien och Nederländerna finns egna svenskkyrkliga församlingar. Kyrkoherden i Bryssel har även ansvar för den svenska kolonin i Luxemburg där det inte längre finns en församling.
Utredaren Karin Burstrand anser att församlingen i Bryssel har goda förutsättningar för att långsikt kunna bära sitt församlingsliv och sina kostnader. Församlingen arbetar aktivt med att värva nya medlemmar och kyrkorådet är medvetet om att anslagen från Uppsala succesivt kommer att minska.
Kyrkan i Rotterdam såldes 2019
Församlingen i Nederländerna befinner sig i en svårare situation. År 2019 beslutade Svenska kyrkan i utlandet (Skut) att på grund av ekonomiska skäl sälja den fastighet som församlingen nyttjade på Parklaan 5 i Rotterdam. I dag hyr församlingen in sig hos andra kyrkor för att fira gudstjänst.
– Det var ett fantastiskt hus, men ekonomisk inte möjligt att behålla tyvärr. Det kostade otroroligt mycket att underhålla och då ville man hellre lägga pengarna på verksamheten, säger Maria Scharffenberg som var kyrkoherde i Nederländerna fram till den 1 februari i år.
Ingen sammanslagning
Karin Burstrand har undersökt möjligheten att slå ihop församlingarna i Belgien och Nederländerna till en administrativ enhet, likande ett pastorat, med en kyrkoherde i Bryssel och en komminister i Nederländerna. Men hon har kommit fram till att det i nuläget är fel väg att gå. I stället föreslår hon att Skut fortsätter sända kyrkoherdar till båda församlingarna. Till Nederländerna åtminstone under fem år framåt.
– Rent spontant låter det väldigt bra. Svenska kyrkan i Nederländerna är en fantastisk församling med ett otroligt engagerat kyrkoråd och engagerade församlingsmedlemmar. Bara det faktum att vi fortsatte existera och utvecklas även under den tuffa perioden då vi var tvungna att sälja Parklaand 5 och under pandemin med allt vad den innebar, visar på vilket engagemang som finns, säger Maria Scharffenberg.
Ny lokal avgörande
Enligt utredaren är det avgörande för församlingens framtid att man hittar ett långsiktigt samarbete med en annan kyrka där man kan hyra in sig i en lokal som kan bli som ett hem för medlemmarna. För detta menar hon att en kyrkoherde behövs på plats.
Maria Scharffenberg säger att det redan finns god upparbetade relationer med andra kyrkor som gärna hyr ut sina lokaler.
– Vi har haft ett mycket gott samarbete med evangeliska tyska kyrkan i Haag och ett enormt gott samarbete med de andra nordiska kyrkorna. Både danska, finska och norska kyrkan finns i Rotterdam och där har vi varit väldigt välkomna.
Ansvar för Luxemburg flyttas
Utredaren föreslår också att kyrkoherdarna och kyrkoråden i Nederländerna och Belgien får i uppdrag att tillsammans arbeta fram en lämplig modell för samverkan kring resurser och församlingsutveckling.
Hon tycker också att ansvaret för den svenska kolonin i Luxemburg ska flyttas från kyrkoherden i Bryssel till kyrkoherden i Paris. Detta eftersom det går snabbare och smidigare att ta sig mellan Luxemburg och Paris.
