De sa ja till varandra efter 43 år tillsammans

Efter vigseln i Uppsala domkyrka bjöd äkta paret och prästerna Cecilia Wadstein och Ann-Cathrin Jarl sina 80 närmaste på fest på Uppsala slott.

Bröllopstårtan i tre våningar var en Regnbågstårta som avnjöts av kamraterna i matlaget, som hängt ihop i 52 år, och andra som följt paret genom livet.

Hur träffades ni?

– Jag hade spanat in Ann-Cathrin redan 1976 när vi båda gick i tisdagsmässan i domkyrkan med Martin Lönnebo och Erik Haglund. Året efter lärde vi känna varandra i Kriss, Kristna studentrörelsen i Sverige. Jag sa till Ann-Cathrin, som inte kände mig och min läggning, att jag inte kunde komma en kväll till program­utskottet i Unitas för att jag skulle vara Lucia på den homosexuella föreningen Agda.

– Ann-Cathrin tänkte: Dessa liberala kristna som vill vara så accepterande att de är Lucia på en fest för homosexuella. Det var kallt och snöigt, men hon kom cyklande till Luciafesten och då såg jag henne och blev förälskad. Vi blev ett par på våren efter, 1978.

Hur var det att leva som homosexuell på 1970-talet?

– När vi träffades var homosexualitet fortfarande sjukdomsklassat. Jag skulle säga att det var svårt. När jag fick frågan inför prästvigningen 1979, om jag hade en man, kunde jag ärligt svara nej. Om jag fått frågan om jag levde i en relation hade jag varit tvungen att komma ut och då tror jag inte att jag hade blivit prästvigd.

Du talade om homosexualitet på dåvarande pastoralinstitutet i början av 1980-talet, hur var det? 

– Första gången skulle en person vara för och en emot. Personen jag hade emot mig sa att jag stod utanför nåden. Det var apart­heid. Efteråt sa jag till rektorn att jag aldrig mer skulle tala där, men jag blev inbjuden igen. Det blev mer samtal i smågrupper än diskussioner. Där blev det en förändring. 

Tycker du att man kan vara motståndare mot samkönade äktenskap och ändå få bli präst?

– Ja, jag tycker faktiskt det. Men man får inte ha för stora anspråk med sitt motstånd och man får inte vara diskriminerande.  

Hur upplever du öppenheten hos Svenska kyrkan i dag? 

– Jag är så stolt och glad över att tillhöra Svenska kyrkan, kyrkan som kommit längst i världen på det här området. 

Vad var det som gjorde att ni slog till nu?

– Vi ingick partnerskap för länge sedan och en välsignelseakt hölls för oss då. Vi tyckte att det räckte. Men så ville vi bekräfta och manifestera på detta sätt. Det blev väldigt fint.

Vad betyder Anders Wejryd för de homosexuellas kamp i kyrkan? 

– Mycket! Dessutom är Ann-Cathrin och han vänner sedan 1960-talet. Hon var hans kaplan när beslutet om vidgad äktenskapssyn togs. I vigseltalet citerade han Ludvig Jönssons ord: Där kärlek sker, sker något heligt. 

Till sist, vilka är dina bästa råd för en livslång relation?

– Respekten för varandra och för varandras inre hemliga rum som bara är öppet för Guds ande, ständig nyfikenhet att lära känna den andre, lyhördhet. När kriserna kommer, för det gör de under ett liv tillsammans, kommunikation utan affekt. Skriv ner på varsin lapp vad ni vill prata om.