Jag pratar gärna om tro och kyrka

Jeanette Gustafsdotter tar emot i sitt tjänsterum på kulturdepartementet en dag mellan jul och nyår. Ett rum hon hade besökt många gånger i sin roll som generalsekreterare på Riksförbundet Sveriges museer. Då beundrade hon inredningen och kollade till och med upp taklampan för att eventuellt kunnat skaffa en till sig själv. Jeanette Gustafsdotter talar gärna och entusiastiskt om vårt kulturarv.

– Det är oerhört viktigt för mig, jag kommer ju från Sveriges ­museer och det var inte en slump, jag älskar kulturarvet. Har vi inte dåtiden så kan vi inte lära oss framtiden och den är ju också ­extremt viktig i nutiden.

Svenska kyrkan har under ett antal år framfört en stark önskan om en uppräkning och höjning av den statliga ersättningen för att kunna bevara kyrkor och andra byggnader.

Den kyrkoantikvariska ersättningen på 460 miljoner har legat på samma nivå i över 20 år, sedan kyrkan skiljdes från staten 2000 då Svenska kyrkan och staten kom överens om att kyrkan ska få ersättning för vården av kyrkans kulturarv.

Ersättningen har inte fått ­någon indexuppräkning eller ­höjning och 2020 beräknades ­behovet för drifts- och underhållskostnader till 1 419 miljoner.

Med ett sviktande medlemsantal som ger en sämre ekonomi, har det enligt Svenska kyrkan blivit allt svårare att kunna möta behoven och bevarandekrav ­enligt kulturminneslagen.

Jeanette Gustafsdotter är väl medveten om problemet, men utlovar ingen snabb förändring.

– Den ersättningen ligger kvar under den här perioden fram till 2025. Det togs fram en ny fördelningsmodell 2021, den måste vi ju nu följa och se hur den har fungerat och sedan utvärdera inför 2025. Det är det vi får göra i nuläget.

Markus Dahlberg, chef för enheten för kulturarvsstöd på Svenska kyrkan, beskriver att modellen togs fram av kyrkan för att fördelningen skulle bli tydligare och mer rättvis. Den skulle också göra det enklare för stiften att strategiskt planera arbetet med drift och underhåll av kyrkans lokaler, men att behovet av ökad ersättning ligger kvar.

Jeanette Gustafsdotter förtydligar:

– Det finns inga planer på en höjning av ersättningen under den här perioden, vi vill avvakta hur den nya fördelningsmodellen fungerar. Fördelningsmodellen kom ju till för att vi skulle komma mer rätt. Kulturarvet är ­viktigt för mig och det är viktigt även för Socialdemokraterna. Vi är överens med Svenska kyrkan om vikten av ­kulturarvet, vi måste hitta bästa sättet att samarbeta.

Kulturarvet är ett skäl till att kulturminister Jeanette Gustafsdotter är medlem i Svenska kyrkan. Ett annat är det hon upplevde i Svenska kyrkan i utlandet när hon reste som ung.

– Jag gick alltid till Svenska kyrkan och läste tidningen och köpte lakrits. Jag såg oerhört många unga människor där som var väldigt vilsna och hur Svenska kyrkan verkligen tog emot dem. Det var som att komma till en varm famn. Det arbetet och det engagemanget gjorde att jag var övertygad om att jag skulle vara kvar som medlem. Svenska kyrkan är väldigt viktig i samhället.

Jeanette Gustafsdotter lyfter upp hur viktig kyrkan har varit under pandemin genom att ge människor stöd, möjlighet till samtal och praktisk hjälp som till exempel matkassar. Pandemin aktualiserade ju även frågan kring den grundlagsskyddade religionsfriheten vad gällde till exempel covidpass för att kunna delta i gudstjänster. Något som Jeanette Gustafsdotter tycker är en svår fråga.

– Viktigaste uppgiften vi har nu är att rädda liv, det gör ju att restriktionerna har slagit olika även för kyrkorna. Där har jag följt det under julen och sett att man har löst det på olika sätt, en del med vaccinbevis och en del följer restriktionerna. Jag tycker man har mött det väldigt fint. Jag begravde min pappa under pandemin och jag tycker att kyrkan skötte det på ett mycket värdigt sätt.

Religionsfrihet är en av Jeanette Gustafsdotters viktigaste frågor som kulturminister med ­ansvar för trossamfunden. Hon vill inte uttala sig om vad hon ser som kyrkans viktigaste uppgift utom att den ska få arbeta efter sin tro.

– För samtliga trossamfund är det viktigt att de får utöva sin religion helt fritt. Det är det vi har i grundlagen i Sverige, men det är också den personliga uppfattningen jag har att Svenska kyrkan ska kunna jobba utan att klåfingriga politiker lägger sig i.

Att människor ska kunna uttrycka sin tro även på digitala plattformar utan att bli utsatta för hot och hat är en fråga hon brinner för.

– Men även hur vi möter varandra i samhället, man behöver inte tycka likadant för att vara respektfull. Det ska inte behöva finnas livvakter vid kyrkor och moskéer. Det är en väldigt olycklig utveckling.

Kulturministern mötte nyligen ärkebiskop Antje Jackelén och de samtalade bland annat om utvecklingen av hot och trakasserier. Men också om andra saker, som förlåtelse. Svenska kyrkan hade strax innan deras möte bett det samiska folket om ursäkt i en högtidsgudstjänst. I höstas beslutade regeringen inrätta en sanningskommission som ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna. Jeanette Gustafsdotter tror att det finns saker att lära av Svenska kyrkan.

– Ärkebiskopen beskrev det väldigt fint att förlåtelse måste ske i många steg, att det är en process.

Runt Jeanette Gustafsdotters eget matbord går diskussioner kring tro och religion höga. Så ska det vara, tycker hon.

– Bland mina vänner finns de som inte är troende, de som är muslimskt troende och de som lutar åt buddismen eller mer åt kristendom. Man diskuterar tro med sina barn när dom växer upp. Finns Gud? Vem är Gud? Hur ser Gud ut?

Vad har hon då kommit fram till?

– För mig personligen är det enda jag vet att jag inte vet. Men oavsett vad man har för tro, är respekt oerhört viktigt. Hos mig får man vara precis som man vill när det gäller trosuppfattning.

Företrädare för Svenska kyrkan menar att man i slutna rum ofta får höra att kyrkans roll är så viktig men att det inte hörs i den öppna debatten från till exempel ministerhåll.

Jeanette Gustafsdotter påpekar att hon inte kan recensera sina företrädare men att det för henne inte är några som helst problem att tala öppet. Hon talar varmt om Svenska kyrkans kulturarbete, som till exempel att kyrkan är en av Sveriges största arenor för kultur eller om alla de frivilliga som ger sin tid i kyrkan. Hennes egen tid i Kävlinge kyrkas barnkör har lagt grunden till ­synen på kyrkan.

– Det är inte några problem att prata om tro eller att lyfta kyrkan, jag har växt upp med det.