– Det är ett sorgligt faktum att kristna är den mest förföljda religiösa gruppen i modern tid. Jag är fast besluten att visa att vi står på deras sida, sade Jeremy Hunt i samband med presentationen av rapporten på måndagen, rapporterar The Guardian.
Utredningen tillsattes av Jeremy Hunt (som nu tampas med Boris Johnson om partiledarskapet i det konservativa partiet) i fjol och har letts av Philip Mounstephen, biskopen i Truro.
Den första delrapporten släpptes tidigare i våras. Nu kommer den andra delrapporten där en rad förslag ges på hur brittiska myndigheter ska agera.
Det handlar om att:
- Verka för en resolution i FN:s säkerhetsråd om att regeringar i Mellanöstern och Nordafrika ska skydda kristna och andra förföljda minoriteter, och att låta FN-observatörer att se över nödvändiga säkerhetsåtgärder.
- Skapa ett begrepp för kristen förföljelse som ska underlätta utrikes- och samväldsministeriets policyarbete i frågan.
- Överväga sanktioner mot de gör allvarliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna för religiösa minoriteter, däribland kristna.
- Avsätta en del av Magna Carta Fund [riktat stöd till mänskliga rättigheter och demokrati] för att hjälpa förföljda kristna.
- Göra utbildning i ”religious literacy” [ibland religionskunskapsliteracy] till ett obligatoriskt moment för hela utrikesdepartementets personal, i och utanför Storbritannien.
Jeremy Hunt plockade upp bollen i rapporten om att skapa ett sammanhållet begrepp för diskrimineringen och förföljelsen av kristna.
– Jag menar att vi bör göra det tydligt genom att beteckna det som kristofobi, sade Jeremy Hunt, enligt Crux.
Kyrkans Tidning frågade utrikesminister Margot Wallström, i samband med publiceringen av den första rapporten, om Sveriges syn på resultaten i rapporten och hur Sverige arbetar för att motverka att kristna utsätts för förföljelser runt om i världen.
I ett mejlsvar skriver Utrikesdepartementet att det ”hör till ovanligheterna att regeringen recenserar eller kommenterar rapporter och undersökningar från utomstående aktörer”, men att sådana rapporter ingår i deras omvärldsbevakning.
Utrikesdepartementet skriver att Sverige ”kontinuerligt” tar upp frågan i samtal med enskilda länder men också i internationella forum.
Den utveckling vi sett med kraftigt ökad diskriminering, trakasserier och våld kopplat till människors religiösa och icke-religiösa identiteter är oroande och Sverige arbetar därför på bred front för att vända den. Det gör vi genom att:
- uppmärksamma religions- och övertygelsefrihet inom ramen för FN:s allmänna ländergranskning
- vi lyfter situationen för religiösa minoriteter när vi träffar regeringsföreträdare för länder som brister i detta avseende. Detta gör vi genom våra diplomatiska kontakter och vid besök.
- aktivt verka för att EU ska ha en stark och enad röst till skydd för religions- och övertygelsefrihet.
- Sverige står i löpande kontakt med ledarna för trossamfund, inklusive representanter för kristna grupper om deras situation.
- Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer driver löpande religions- och övertygelsefrihet tillsammans med våra diplomater världen över.
- vårt sändebud för interkulturell och interreligiös dialog har ett särskilt uppdrag att värna kristna och andra religiösa minoriteter i Mellanöstern och Nordafrika.
Vidare skriver UD att religiöst motiverad förföljelse är vanligare i krig – och att konfliktförebyggande och fredsfrämjande arbete är ”en av den svenska regeringens utrikespolitiskt viktigaste prioriteringar”.
