Svenskarnas löneökning har i genomsnitt legat på 13,1 procent under 2013–2019. Samma period har cheferna inom biståndsbranschen i snitt ökat sina löner med 18,1 procent. Det visar en kartläggning som tidningen Omvärlden gjort av 18 biståndschefers löner.
Diakonia sticker ut som den organisation som ökat lönen mest för sin chef. Generalsekreteraren har under sju år fått lönen höjd med 47,5 procent, från 43 392 kronor i månaden till 63 800.
– Det är klart att vi med lönen gör ett stort kliv jämfört med tidigare, men vi ligger nu i paritet med övriga organisationer i branschen, säger Pether Nordin, styrelseordförande för Diakonia, till Omvärlden.
Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, har ökat sin lön med 24,2 procent. Från 64 000 år 2013 till 79 500 år 2019.
– Act Svenska kyrkan är inte en organisation, utan en del av kyrkokansliet. Jag är en av elva avdelningschefer, men har i relation till de andra legat i det lägre lönespannet. Min chef har därför vid två tillfällen lyft min lön lite mer för att inte tappa i förhållande till de andra, säger Erik Lysén.
Han förklarar också löneökningen med att det skett en professionalisering av branschen.
– Man söker chefer och har krav på att de ska leda bitvis allt större biståndsverksamheter och organisationer. Då blir det lite av konkurrens inom branschen.
Charlotte Rydh, generalsekreteraren för insamlingsorganisationernas branschorganisation Giva Sverige, tycker inte att lönenivåerna är exceptionellt höga i relation till organisationernas omsättning och verksamhet.
– Vi pratar om en sektor där man arbetar för de mest utsatta i världen, och om frågor som handlar om vilket samhälle vi ska ha, med solidaritet och medmänsklighet. Varför ska det vara mindre betalt än om du sitter på Indiska eller MQ?
