Ny rapport: Kraftig minskning av anställda i profilyrkena

Kyrkans ekonomi försämras samtidigt som många församlingar har svårt att rekrytera personal. Därför är kompetensförsörjning ett av kyrkostyrelsens fokusområden.

I december möts stiftsstyrelsernas presidier och kyrkostyrelsens arbetsutskott för en konferens om personalfrågan. Inför det har nationella nivån begärt att stiften gör inventeringar av sin personal och svarar på en rad enkätfrågor. Hittills har elva av de tretton stiften lämnat in sådana rapporter.

Luleå stift räknar med att antalet tjänster inom de kyrkliga profilyrkena, det vill säga präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker, kommer minska med 32 procent till år 2030.

– Ekonomi är inte den enda parametern. Tillgången är begränsad, vi har avstånd och glesbygd och det är inte alltid enkelt att rekrytera någon som är beredd att bryta upp från ett sammanhang och flytta, säger Åsa Björkman, utbildningsledare på Luleå stift.

I dag finns 205 präster anställda i Luleå stift, till år 2030 väntas bara 135 tjänster finnas kvar. Antal anställda kyrkomusiker väntas minska med 42 procent till år 2030.

– Vi har gjort beräkningen utifrån nationella nivåns modell och det här blir ett viktigt samtalsunderlag för presidiekonferensen. Vilka konsekvenser det får för församlingarna är för tidigt att säga, men kompetensförsörjning är en angelägen fråga för Luleå stift och ett av våra förstärkningsområden, säger Åsa Björkman.

I Göteborgs stift väntas tjänsterna inom profilyrkena minska med tolv procent till 2030.

”Ingångslönerna stiger för närvarande kraftigt för nyanställda medarbetare inom profilyrkena på grund av brist på kvalificerade personer att anställa. Församlingar och pastorat kan därför få svårt att anställa lika många medarbetare”, skriver stiftet i rapporten.

Diakoner är den yrkeskategori där minskningen väntas vara störst. Till 2030 väntas 50 diakontjänster försvinna. Det lyfter stiftet som en utmaning, eftersom behovet av ideella medarbetare kommer öka när anställd personal minskar och då behövs diakoner som arbetsledare.

Den yrkeskategori som inte väntas minska i Göteborgs sitft är församlingspedagoger.

”En anledning kan vara att det finns viss brist på diakoner och kyrkomusiker. Församlingspedagogtjänst kräver dessutom inte en formell kyrklig utbildning, vilket breddar urvalet på anställningsbara personer”, skriver Göteborg stift i rapporten.

Härnösand stift väntar sig att de kyrkliga profilyrkena minskar med 23 procent till år 2030 och minskningen väntas vara jämt fördelad över yrkesgrupperna.

De övriga stiften som lämnat in rapporter har inte svarat på frågan om hur många tjänster som väntas försvinna till år 2030. Flera av stiften uppger att det som deras enheter nu framför allt gör för att spara pengar är att se över sitt fastighetsbestånd och att det är svårt att göra en prognos över personalen innan det är klart. Men gemensamt för de elva stiften är att man är väntar sig att framtidens utmaningar kommer att innebära viss minskning av personal.

Många vakanser, svårigheter att rekrytera, och tjänster som kombinerar olika yrken.

Det är några tendenser som stiften pekar på i sina enkätsvar.

Stiften har svarat på ett antal frågor om vakanssituationen för de fyra profilyrkena och förväntade pensionsavgångar.

Växjö stift konstaterar i sitt svar att antalet sökande per utannonserad prästtjänst har minskat kraftigt de senaste tjugo åren. Dessutom vigs ungefär fyra nya präster årligen – samtidigt som i genomsnitt åtta präster går i pension varje år.

Vid mitten av 20-talet kommer det utan tvekan att vara prästbrist i stiftet, om inte drygt 30 prästtjänster dras in, är stiftets slutsats.

Flera stift har svårt att göra en långtidsprognos för behoven inom profilyrkena, men Växjö skriver att om man bara tar hänsyn till församlingarnas ekonomi, och neddragningarna är lika stora på fastigheter och personal, blir minskningarna omfattande.

”Det innebär att färre måste göra mycket mer, eller att det måste tillåtas att mindre blir gjort – eller att fler människor är med och bär kyrkans liv, men utan att ha en anställning”, skriver Växjö.

Lunds stift har cirka 20 vakanta prästtjänster de senaste sex månaderna. Vakanserna är betydligt fler i dag jämfört med för tio år sedan, och stiftet ser en tydlig successiv ökning de senaste fem åren.

I Luleå stift är vakanserna på prästtjänster det senaste halvåret 40 stycken.

Skara stift har just nu 29 vakanta prästtjänster där cirka 20 av dem skulle tillsättas om sökande fanns. Många präster går i pension de närmaste åren. Samtidigt ökar antalet anställda som inte finansieras av kyrko- eller begravningsavgift, utan genom andra intäkter, i exempelvis förskolor och flyktingarbete.

”En minskad kyrkoavgift ger inte nödvändigtvis färre anställda”, konstaterar stiftet.

Uppsala stift skriver i sitt svar att församlingarnas ekonomi kan tvinga fram viss neddragning av antalet tjänster. Stiftet ser också en tendens att församlingarna vill utforma tjänster så att de kombinerar kompetens för olika yrkesprofiler.

Exempelvis blir prästen en ”diakonal präst”, pedagogen ansvarar för församlingstidning och webb, diakonen har pedagogiska uppgifter bland barn.

Från stiftet är man oroad: ”När någon ska vara/kunna allt och den som har utbildningen inte får bära ansvaret blir frågan varför utbildar vi då folk till olika profiler?”

Göteborgs stift ser att ingångslönerna ökar kraftigt för nyanställda inom profilyrkena, eftersom det är brist på utbildade. Församlingar som inte har råd att betala de höga lönerna kan få svårt att anställa lika många som i dag. Med färre anställa kan behovet av ideella medarbetare öka, konstaterar stiftet.