Krav med respekt viktigt för ny samfundsminister

Drygt fem veckor har miljöpartisten Amanda Lind varit kulturminister, och därmed regeringens ansvariga för bland annat trossamfundsfrågor.

Hon uppskattar att alla hennes ansvarsområden är relevanta för ett samhälle och berör många människor, som utövare eller medlemmar. 

- Det finns också aspekter som går igen i alla områdena: frågan om allas lika rätt till exempelvis kultur, säger hon. Det är en förmån för mig att få engagera mig i dem.

Amanda Lind är utbildad psykolog och arbetade som det några år innan politiken tog över. Som miljöpartistiskt kommunalråd i Härnösand och senare som partisekreterare har hon arbetat med bland annat kulturfrågor.

Som samfundsminister, vad är första frågan som du behöver ta itu med?

- En av flera frågor är statens bidrag till trossamfunden. Efter utredning och remiss är ärendet nu under beredning, och där behöver vi göra olika avväganden. Det är en fråga som kräver bred majoritet i riksdagen.

Utredningen har föreslagit att demokratikrav ska kunna ställas på samfunden, för att de ska få bidrag. Amanda Lind vill inte binda upp sig i löften och avgränsningar, men säger:

- Bidragen är ett sätt för staten att stödja samfunden, för att göra det möjligt för människor att använda religionsfriheten. Men det är viktigt att det finns en legitimitet kring dem – därför är demokratikriteriet viktigt och rimligt. Samtidigt måste kraven ställas med stor respekt för religionsfriheten, uttryckt i Europakonventionen.

På ett övergripande plan, hur bör relationen vara mellan staten och trossamfunden?

Amanda Lind utgår från grundförutsättningen att stat och trossamfund ska hållas separat.

- Andlighet och religion betyder mycket för många människor och samfunden är viktiga i civilsamhället. Från statlig sida värdesätts de och samfunden ska ha möjlighet att på ett rimligt sätt utöva sin religion. Inom Sveriges lagar ska staten inte ha synpunkter på det religiösa innehållet.

Men om samfundsledare uttrycker sig icke-demokratiskt, hur ser du på det?

Amanda Lind vill inte föregripa resultatet av utredningen om statsbidrag till trossamfund, men säger:

- Att uppmana till våld och brott är inte okej.

Svenska kyrkan har en särställning bland trossamfunden genom Lagen om Svenska kyrkan. Det ifrågasätts emellanåt, senast genom några riksdagsmotioner som vill göra en översyn eller tillochmed kapa banden mellan kyrka och stat.

Amanda Lind hänvisar till Svenska kyrkans särskilda roll genom historien, med särskilt ansvar för kulturarv och som samhällsbärare.

- Det är en viktig del i min roll, att fortsätta och fördjupa dialogen med trossamfunden. Det viktiga är att vad gäller det konfessionella innehållet ska staten naturligtvis inte ha någon inblandning i. Där, liksom i kulturens innehåll, ska staten hålla sig på armlängds avstånd. 

Hon understryker statens roll som understödjare och möjliggörare. Däri ingår den kyrkoantikvariska ersättningen som staten ger för vården av kyrkorna. Den är på 460 miljoner kronor, men har inte höjts i takt med prisutvecklingen på flera år.

Formen för den kyrkoantikvariska ersättningen fungerar väl, tycker Amanda Lind. Hon hänvisar till den kontrollstation för ersättningen som infaller under 2019.

- Jag vill invänta experternas åsikter, men det är viktigt med långsiktighet så att kyrkan klarar av det gemensamma åtagandet – kyrkorna är ju en del av det gemensamma kulturarvet. Vi kan behöva titta på formerna, men min grundhållning är att vi har haft en fungerande ordning och att det är viktigt att församlingarna mäktar med att vårda sina kyrkor. 

Religiösa friskolor ligger inte egentligen under Amanda Linds paraply, men som samfundsminister berör det hennes område. I januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna och stödpartierna ingick ett stopp för att starta nya religiösa friskolor.

- Vi ska inte avveckla de skolor som finns, de har fungerat väl. Men vi ska se till att kontrollen av dem är stark och tillräcklig. Etableringsstoppet handlar om att förverkliga det och utreda gränserna för konfessionella inslag i skolorna.

Gränsdragningar i kulturpolitik är en sak – på hemmaplan en annan.

Läser du godnattsagor för dina barn?

- Ja, det har jag gjort, nu är de i mellanstadieåldern så de läser på egen hand. Men det är trevligt och de uppskattar fortfarande att lyssna till berättelser ibland.

Ber du aftonbön med dem?

- Nej, det gör jag inte. Jag är uppvuxen i Svenska kyrkan, min pappa var präst. Jag har varit mycket med i Svenska kyrkans verksamhet och känner mig fortfarande hemma i kyrkan. Jag har en religiös upplevelse och Gudstro, men jag har valt att inte kalla mig kristen.

Har du satt gränser för barnens skärmtid?

- Det har varit olika vid olika faser i uppväxten. Det finns ju också mycket fantastiskt att hitta med den moderna tekniken, mer än tiden är frågan vad man använder den till. Ibland är det barnen som säger till mig när jag sitter vid datorn och telefonen – de vill att vi gör något tillsammans.