Kritik mot kyrkomöte i miniformat

Kyrkomötet i komprimerad form har väckt debatt. En del av kritiken handlar om de förslag till stora utredningar som kyrkostyrelsen lägger fram i sin skrivelse. Det rör sig till exempel om samordnad kapitalförvaltning, kyrkans framtida demokratiska struktur och stiftsindelningen.

Företrädare för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, verkade för att kyrkomötet i höst skulle ställas in. Därefter har POSK motionerat om att kyrkomötet enbart ska fatta beslut om budget och inte om förslagen i skrivelsen.

– Våra medlemmar har rätt till både insyn och påverkan utifrån ett breddperspektiv. Ska vi få begränsad motionsrätt, måste vi också kunna ha en begränsad skrivelserätt.

– Det kan vara så att det finns en del i de här förslagen som är väldigt gott, men när man tar det på ett decimerat kyrkomöte får inte alla möjlighet till förankring och diskussion. Det faller på sin egen orimlighet, säger Amanda Carlshamre, riksordförande för POSK.

Amanda Carlshamre vänder sig mot hur mandaten i kyrkomötet har fördelats. Nomineringsgrupperna har fått lika stora positioner som vid ett vanligt kyrkomöte. Men fördelningen mellan stiften är inte lika representativ.

Linköpings, Strängnäs och Växjö stift finns bara representerade genom varsin ledamot och förlorar mer än 60 procent av sina röster. Göteborgs stift vinner när 80 procent och finns representerat av tio ledamöter.

– Det har saknats en instans som kollat på stiftsrepresentationen. Det blir kaka på kaka i odemokratiska reformer, säger Amanda Carlshamre.

Av de 44 ledamöterna sitter 10 som ordinarie ledamöter eller ersättare i kyrkostyrelsen. Det innebär att kyrkostyrelsen fördubblar sin representation i kyrkomötet, från 11,2 procent ett vanligt år, till 22,7 procent i år.

– Det är nästintill otänkbart att kyrkostyrelsens ledamöter skulle rösta mot i kyrkomötet. Därför blir det också en snedfördelning demokratiskt, tycker Amanda Carlshamre.

En av frågorna som väckt debatt inför kyrkomötet är förslaget om att göra anslutningen till det nationella lönecentret tvingande. Kyrkans Tidning har tidigare skrivit om att Åsa Ingårda (C), ersättare i kyrkostyrelsen, var den enda av ledamöterna som motsatte sig förslaget när det behandlades. Efter det har hon fått reaktioner från flera församlingar, som känt sig överkörda i bredningen, säger hon.

– Vi håller på att bygga upp en apparat med nationella direktiv åt de lokala församlingarna. Fast vi har sagt att den lokala nivån är den grundläggande enheten i vår kyrka.

Åsa Ingårda motsätter sig förslaget, men tycker också att det är problematiskt att ett kyrkomöte med svag representation från vissa stift, ska beslut om det.

– Majoriteten av våra församlingar finns i glesbygd och på landsbygd, finns ens till exempel S som en nomineringsgrupp där? Jag upplever en stark skevhet. Den har vi att hantera i alla grupper.

– Men utifrån de diskussioner som jag funnits i så känns det som att uppdraget för det här kyrkomötet kommer bli att förbereda hur de här frågorna ska hanteras nästa gång.

Kyrkomötets ordförande Karin Perers säger att ingen önskar ett kyrkomöte i litet format och att man nu gör det bästa under rådande pandemi. I enlighet med Svenska kyrkans ordning är det nomineringsgrupperna som fört fram kandidaterna till kyrkomötet, utifrån mandatfördelningen från valet 2017.

– Jag har inga som helst kommentar till det urval som har skett utan litar helt på den representativa demokratin.

Jesper Eneroth, gruppledare för Socialdemokraterna, säger att Socialdemokraterna tillsammans med Posk och Centerpartiet, har samarbetat för att säkerställa att varje stift åtminstone har en representant.

– Det finns ingen arena där någon råder över alla nomineringsgruppers representation, det vore väldigt konstigt. Det står varje grupp fritt att välja vilka representanter de vill skicka. Jag tycker att vi från de stora grupperna gjort ett bra arbete med representationen från hela landet.

–Från Socialdemokraternas sida har en utgångs varit att de utskott som får tung arbetsbelastning finns tydligt representerade.

Totalt har Göteborgs stift hela 10 mandat, ser du ett problem med det?

– Frågan är hur man skulle kunna gjort annorlunda. Nu har vi en ordning där utskotten har olika arbetsbelastning. Ingen kunde när vi för snart tre år sedan satte listorna för utskotten veta vilka ärenden som skulle vara aktuella nu.

Hur ser du på att kyrkostyrelsen finns representerad genom tio av mandaten?

– Det är viktigt att vi inte har alldeles för många från styrelsen. I vårt fall sitter Wanja (Lundby-Wedin) och Lars (Johnsson), båda som ordinarie i kyrkostyrelsens arbetsutskott, då är det viktigt att de finns representerade. Jag finns med i kyrkostyrelsen, men i det här fallet även som gruppledare. Vi har också Margareta Winberg från Härnösand, som är ett svagt representerat stift från de från de övriga grupperna.

Gunnar Edqvist, mångårig utredare på kyrkokansliet, säger att frågan om vad kyrkostyrelsens större andel mandat kan få för betydelse i många fall blir teoretisk. Det skulle till exempel kunna få betydelse för röstningen om ansvarsfrihet.

– Det är klart att de som prövas, kyrkostyrelsen, inte kan rösta i ansvarsfrihetsfrågan och då är det bara 34 personer som deltar i beslutet. Om det vore omstritt om man skulle bevilja ansvarsfrihet, vilket det i regel inte är, så är det så lite som 18 personer som behövs för ett majoritetsbesluts.

Kan stiftsrepresentationen få betydelse för demokratiprocessen?

– Tveksamt. Det är mer en kyrkosynsfråga. Representationen av nomineringsgrupperna får företräde framför det att man kommer samman från Svenska kyrkans olika delar.

– Stiftrepresentationen blir lite svag, om det bara är någon från en liten grupp som företräder stiftet. Men å andra sidan är det omöjligt om man har ett kyrkomöte med 44 personer att tillgodose alla olika intressen.