Ungefär samtidigt som rapporteringen från Gottsunda om stenkastning mot räddningstjänsten och bilbränder kulminerade för två år sedan, kom hon hit till förortsförsamlingen söder om Uppsala centrum. Hon tycker att läget den senaste tiden varit relativt lugnt i området. Som trygghetsvandrare har hon många gånger iklätt sig den röda västen och vandrat ut.
– Det är inte de tillfälliga evenemangen som skapar långsiktighet och stabilitet. Som kyrka och församling kan vi bara vara, stå starka och frimodigt fira gudstjänster. Vårt budskap är starkt och ger hopp, säger hon.
– Det är viktigt gentemot andra aktörer i samhället att vara tydlig som församling. Kommunikation, synlighet och självförtroende är helt centralt i uppdraget som kyrka. Vi ska vara närvarande i området, ta plats, röra oss som kyrka och visa att vi är en del av samhället. Det finns ibland en risk att Svenska kyrkan sluter sig när den blir för upptagen med sina egna frågor. Där ska vi inte hamna.
Vi ska visa att vi är en del av samhället. Det finns ibland en risk att Svenska kyrkan sluter sig när den blir för upptagen med sina egna frågor.
Arne Sandemo lyfter fram den strategiska uthålligheten i arbetet med att förändra. Föreningen Gottsundamammorna som tidigare nattvandrade var ett mycket vällovligt initiativ, men saknade den långsiktighet som krävdes, säger han.
– Visst kan listan över särskilt utsatta områden vara skamfylld att vara på. Men den innebär också att resurser tilldelas hit. Listan i sig är ett incitament att försöka lämna den, säger Arne Sandemo och lyfter fram den inbyggda problematiken i Gottsundas strukturer med bland annat boendesegregation.
– I församlingen har vi socialt mycket utsatta områden, hyresrätter i centrum, bostadsrätter i områdets sydöstra del och dessutom välbärgade delar i villaområden som Sunnersta. Spännvidden är mycket stor. Gemensamt för hela församlingen är dock att många besöker centrum, det är ingen plats som man vill undvika. Det är här man simmar, gör sina ärenden, går till vårdcentralen, handlar och så vidare. Centrum lever.
Deltagarna i söndagsgudstjänsten i Gottsundakyrkan ökar och liksom andra församlingar i en mångkulturell miljö är söndagarna rika och levande, säger både Arne Sandemo och Boel Hössjer Sundman.
– Högmässan är det som man känner igen sig i, rottrådarna är gemensamma för kristna från olika länder. Mässan blir ett tillstånd att vara i, säger Boel Hössjer Sundman. Vi måste alltid grunda oss i det teologiska och diakonala. Vad har Kristus sagt och gjort? Vad betyder det här och nu? Vi ska vara en profilerad och samhällstillvänd kyrka. Jesus var mitt i livet och kyrkan behöver också finnas där.