Kyrkan med när samiska kvarlevor återbördas

På urfolkens dag, den 9 augusti, ska kvarlevor från ett 25-tal samiska individer återföras till kyrkogården vid Gammplatsen i Lycksele. På bilden samiska flaggan. Foto: Heiko Junge/TT

Kvarlevor från ett 25-tal samiska individer ska återbördas till sin ursprungliga viloplats. Det blir den största repatrieringen i Sveriges historia och den uppmärksammas med en högtidlig ceremoni i Lycksele i augusti.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
På urfolkens dag, den 9 augusti, ska kvarlevor från ett 25-tal samiska individer återföras till kyrkogården vid Gammplatsen i Lycksele. På bilden samiska flaggan. Foto: Heiko Junge/TT

På Urfolkens dag, den 9 augusti 2019 återbördas samiska kvarlevor till sin ursprungliga viloplats, Gammplatsen i Lycksele. Alla samer i områdena runt Umeälven, Vindelälven och till viss del även Ångermanälven var under 1600- och 1700-talen skyldiga att begrava sina på anhöriga Lyckseles gamla begravningsplats.

I samband med en arkeologisk utgrävning sommaren 1950–51 skickades mänskliga kvarlevor till Historiska museet i Stockholm för undersökning. Trots återkommande krav från dåvarande landsantikvarien påVästerbottens museum återlämnades inte kvarlevorna. Det hela föll i glömska till 2013 dåVästerbottens museum i Umeå fick tillbaka materialet från Stockholm.

I ett pressmeddelande om repatrieringen skriver Lycksele sameförening, Líksjuon Sámiensiäbrrie, Lycksele kommun, Svenska kyrkan, Sametinget och Västerbottens museum att de nu samverkar inför den stundande repatrieringen i Lycksele - den största i Sveriges historia.

Medlemmarna i Lycksele sameförening har diskuterat hur återbördandet till jorden ska gå till på ett värdigt sätt. Äldre föreningsmedlemmar har önskat att näversvepningar ska användas, så som gjorts i äldre tid.

Huruvida de som begravts verkligen var kristna diskuteras, liksom det faktum att alla inte är det nu. Kyrkans företrädare och Líksjuon Sámiensiäbrrie är i huvudsak överens om att det kristna inte ska dominera ceremonin, utan vara en del av den så att alla ska känna sig välkomna och att det ska finnas plats för alla livsåskådningar, skriver de i pressmeddelandet.