Kyrkans kulturarbete värt miljarder

Vården av det kyrkliga kulturarvet genererar mest pengar till samhällsekonomin, uppskattningsvis omkring 1,7 miljarder kronor. Foto: Johannes Frandsen

2,3 miljarder kronor. Så stort är Svenska kyrkans kulturverksamhets bidrag till den svenska samhällsekonomin. Främst genom kulturarvsarbetet, men även genom musik, konst och stipendier. I en ny rapport har kyrkans värde som kulturaktör i samhället kartlagts för första gången.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Vården av det kyrkliga kulturarvet genererar mest pengar till samhällsekonomin, uppskattningsvis omkring 1,7 miljarder kronor. Foto: Johannes Frandsen

För första gången någonsin har det samhällsekonomiska värdet av Svenska kyrkans bidrag till kultur och kulturarv i Sverige kartlagts och beräknats. Analysföretaget Ramboll, som tagit fram sin rapport på uppdrag av Svenska kyrkan, räknar med att kyrkans kulturverksamhet är värd 2,3 miljarder kronor om året.

Kulturverksamheten har delats upp i sju olika områden. Förvaltandet och utvecklandet av kulturarvet bär det största samhällsekonomiska värdet. Det beräknas till 1,7 miljarder kronor, främst för drift och underhåll av kyrkor och kapell, men också för kyrkornas värde som besöksmål och för värdet av den kunskap om byggnadsvård som utvecklas och bevaras.

Det näst största området är kyrkans musikverksamhet, som är värd omkring 375 miljoner kronor.

Beräkningen bygger på en kombination av de kostnader som kyrkan bär för att bidra till Sveriges kultur och nyttan för de som på något sätt deltar i verksamheten. Inte helt överraskande står körverksamheten för en dryg tredjedel av värdet.

Körerna och kyrkans övriga musikverksamheter ska generera minst 375 miljoner kronor per år till samhällsekonomin, enligt rapporten. Foto: Marcus Gustafsson

Övriga områden som värderats är konstnärlig verksamhet, scenkonst, litteratur, kulturstipendier och personalkostnader samt film, radio och digital media.

Att värdera kultur i ekonomiska termer är naturligtvis inte okomplicerat, och i rapporten skriver Ramboll att man snarast underskattat värdet av kyrkans kulturverksamhet i sina beräkningar. Immateriella värden som kunskap, främjandet av konstnärligt arbete, sociala värden eller värdet av allt frivilligarbete har inte kunnat mätas alls. Den konst och kultur som kommer samhället till del genom gudstjänster är inte heller medräknad i rapporten.

Däremot räknar man med ekonomiska spridningseffekter av kulturverksamheten, främst genom köp av varor och tjänster inom exempelvis byggsektorn, på ytterligare 2,7 miljarder kronor. Det motsvarar drygt 6 300 arbetstillfällen.

Kulturverksamheten finansieras i dag till största delen av medlemsavgifter. Krymper den inkomsten finns risken att Svenska kyrkan inte längre kommer kunna erbjuda samma utbud på kulturområdet, vilket skulle få konsekvenser inte minst på landsbygden, där Svenska kyrkan ofta kan vara den enda plattformen för kultur i närområdet.

Fakta: Så mycket bidrar kyrkans kulturverksamheter med till samhällsekonomin

Sammanlagt 2,3 miljarder kronor

1) Förvaltandet och utvecklandet av kulturarvet 1,7 miljarder

2) Musikverksamheten 375 miljoner

3) Konstnärlig verksamhet 57,8 miljoner

4) Scenkonst 6,2 miljoner

5) Litteratur 119 miljoner

6) Film, radio och digital media 2,1 miljoner

7) Kulturstipendier och personal 66 miljoner