Kyrkans remissvar kritiseras: Splittrar i onödan

– Vi står inte bakom Svenska kyrkans hållning och ser ingen anledning till att kyrkan går ut med en ståndpunkt i frågan över huvud taget, den är alltför politiserad, säger Olle Reichenberg, ledamot i kyrkomötet, Borgerligt alternativ.

Förslaget att införa kunskapskrav för medborgarskap, som Svenska kyrkan har yttrat sig över, är en av punkterna i januari­avtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Efter att en statlig utredning tillsatts presenterades i januari delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap.

I betänkandet föreslås bland annat att kunskapen ska prövas genom ett digitalt prov, men att den även ska kunna visas på andra sätt, som med godkända gymnasiebetyg. Kravet ska omfatta personer mellan 16 och 66 år och före­slås träda i kraft 2025.

Svenska kyrkan är inte en av remissinstanserna som regeringen skickade delbetänkandet till, men kyrkan valde att svara ändå. I remissvaret från den 18 mars avstyrker kyrkan förslaget. 

Till Kyrkans Tidning säger ärkebiskop Antje Jackelén att högt ställda språkkrav kan vara kontraproduktiva och leda till ökad segregation. Om kunskapskrav ändå införs bör nivån vara lägre än vad som föreslås och den nedre åldersgränsen bör höjas till 18 år, säger hon.

Delbetänkandet aktualiserades i förra veckan när regeringen presenterade lagrådsremissen ”Ändrade regler i utlänningslagen”. Regeringen vill att krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap på sikt även ska gälla för permanent uppehållstillstånd. 

Kyrkans remissvar beslutades om i kyrkostyrelsens arbets­utskott. Där invände inte Borgerligt alternativ, men förra veckan tog nomineringsgruppen avstånd från yttrandet i ett Facebook­inlägg. 

Varför reagerade inte Borgerligt alternativ i arbetsutskottet?

– Ställningstagandet i arbetsutskottet var inte förankrat internt i Borgerligt Alternativ. Det kan ha funnits olika skäl till att vår representant inte invände den här gången, det vill jag inte spekulera i, säger Olle Reichenberg.

– Men just därför tyckte vi att det var viktigt att efteråt förtydliga att det inte är Borgerlig alternativs ståndpunkt som nomineringsgrupp.

På Facebook skriver Borgerligt alternativ att yttrandet i onödan politiserar kyrkan, att gruppen vill motverka kyrkans ”politisering” och att kärnverksamheten i stället ska prioriteras.

– Att ta upp en sådan här fråga, som vi inte tycker att kyrkan ska ha åsikter om, splittrar kyrkan i onödan. Var och en är naturligtvis välkommen att ha synpunkter i sakfrågan, men nu var kyrkan ute som organisation och talesman för nästan sex miljoner medlemmar. Det menar vi är onödigt och fel.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har också reagerat på kyrkans yttrande. I en debattartikel i Aftonbladet skriver hon att hon inte håller med om eller förstår kyrkans resonemang och att hon mellan raderna hör en ”tycka synd om”-mentalitet som hon menar har präglat integrationspolitiken alltför länge.

Ärkebiskop Antje Jackelén skriver i sitt svar på debattinlägget att det inte handlar om att ”tycka synd om”, att Svenska kyrkans remissvar inte är partipolitiska ställningstaganden och att ”svaren utgår från det kristna evangeliet, etiska och rättsliga principer och expertkunskap”.

Enligt Wanja Lundby-Wedin, förste vice ordförande i kyrkostyrelsen, skriver Svenska kyrkan ibland remissvar även när kyrkan inte fått en direktremiss.

– Då gäller det frågor som vi har kunskap om och erfarenhet av. I det här fallet gäller det en fråga som engagerar många av Svenska kyrkans församlingar, som under flera år haft ett aktivt arbete kring att ge stöd till flyktinginvandrare bland annat med språkutbildning.

En kritik är att frågan är för politiserad, och att kyrkan som organisation därför inte borde ha en uppfattning om den. Vad säger du om det?

– Vilka remisser som ska besvaras avgörs av kyrkostyrelsens arbetsutskott. Vi som ingår, vid sidan av ärkebiskopen, representerar skilda nomineringsgrupper. Vi gör vår bedömning utifrån det kristna evangeliet och kyrkostyrelsens uppdrag.  

– Svenska kyrkan har som evangelisk-luthersk kyrka ett ansvar att vara en röst i världen för den människosyn och de grundläggande värden vi står för. Det kan möjligtvis betraktas som att vi utgör en samhällspolitisk röst, däremot tar arbetsutskottet aldrig partipolitisk ställning, säger Wanja Lundby-Wedin.

De flesta av kyrkans remissvar beslutar kyrkostyrelsens arbets­utskott om.

– Vi får in ungefär 30 remisser om året från regeringskansliet och andra myndigheter. De flesta ställs direkt till den nationella nivån. Några skickas till stift och församlingar men ordningen är att de samlas upp och att det är kyrkostyrelsen som yttrar sig, säger Patrik Lidin, biträdande rättschef, kyrkokansliet.

Han fördelar remisserna till sakkunnig avdelning på kyrkokansliet som i samråd med andra berörda avdelningar, enheter och organisationer bedömer om kyrkan ska yttra sig och förbereder i så fall ett svar.

– Direkt när remisserna kommer in får även ledamöterna i kyrkostyrelsen en sammanfattning från betänkandet.  

De allra flesta remissvar beslutar kyrkostyrelsens arbetsutskott om. Något enstaka om året, som är mer av principiell natur, beslutas av kyrkostyrelsen i dess helhet.

– Det krävs inte enighet, endast majoritet, men det vanliga är att förslaget diskuteras och justeras till dess alla är eniga, säger Patrik Lidin.

Kyrkostyrelsen har delegerat rätten att svara på remisser till sitt arbetsutskott. Det finns ytterligare en delegation: 

– Generalsekreteraren har rätt att fatta beslut i ärenden av mindre betydelse eller vid brådskande ärenden. Även ordföranden i kyrkostyrelsen, ärkebiskopen, har rätt att fatta beslut vid brådskande ärenden. 

Ibland svarar kyrkan på så kallade spontanremisser. I kyrko­kansliets avdelningars arbete ingår att ägna sig åt omvärldsbevakning.

– Om man inom sitt sak­område ser att det pågår ett lagstiftningsförfarande till exempel och att det gått ut ett betänkande på remiss, men inte till kyrkan, så kan avdelningen bedöma att det ändå är något som vi från Svenska kyrkans sida behöver yttra oss över, säger Patrik Lidin.