Diakonins viktiga uppgift när allt förändras

2025 ska bli året då vi slipper handhållna skärmar och börjar använda teknikspäckade glasögon som ger oss digitala upplevelser i realtid. Vilken möjlighet för kyrkorna!

Som till exempel att låta människor gå sina egna guidade turer i vilken svensk kyrka som helst – under förutsättningarna att brillorna är på. Och vad vet jag, kommer besökaren för nära predikstolen kanske man till och med kan bli bjuden på lite evangelium.

Mer än möjligheter

Men det är inte endast möjligheterna kyrkan behöver ta höjd för.

Det snabba teknikskiftet innebär inte bara häftiga bågar, utan också en omstöpning av hela samhället. I år spås de så kallade AI-agenterna rullas ut på allvar. Kortfattat blir AI:ns uppgift inte bara att svara på frågor eller hjälpa till med kodningstips (för den som testat Chat GPT). Den ska också ta över hela arbetsflöden. Som att sätta upp hemsidor, bygga excelmallar, boka tandläkartider, beställa hem pizza eller skriva ditt cv medan du gör något annat.

Skönt, kan man tycka. Men det här är också Spinning Jenny på speed – maskinen som satte i gång industrialismen men också ställde massvis med arbetare utan jobb.

Medelklassen utmanas

Vår tids Jenny siktar inte bara mot industrigolvet. Den här gången riskerar den stora medelklassen att förlora mot maskinen. Även avancerad mänsklig kunskap kan snart få konkurrens av teknik som löser samma uppgifter utan krav på ob-tillägg, vabb, lunch eller ledigheter.

Frågan är om vi hinner skola om tillräckligt många innan agentvärlden slår igenom på allvar? En inte helt okvalificerad gissning är att inkomstskillnaderna kommer öka rejält. På global nivå där USA, med projekt Stargate, går till full attack i AI-racet – men också på lokal nivå.

Sverige, ännu ett av Europas länder med lägst fattigdom, beräknas enligt SCB redan ha en halv miljon människor i materiell och social fattigdom.

Ett fattigare land

Enligt myndigheten blir landet fattigare ­redan som det är, och det vore naivt att tro att vi ska stå fria från påverkan av detta revolutionerande skifte. Förutom det ekonomiska riskerar vi också att få se vissa befolkningsgrupper i digitalt utanförskap, ensamhet och psykisk ohälsa.

Därför är jag säker på att kyrkans diakonala och sociala arbete kommer bli allt viktigare. Kanske är det lika viktigt, om inte viktigare, för kyrkan att rusta för en tid där fler svenskar lever på marginella resurser.

Kyrkans existensberättigande

Visst ska vi ta höjd för teknik som lyfter oss mot höjden. Men vi får inte glömma kyrkans eviga uppdrag att böja sig ner och lyfta dem som behöver det allra mest. För det är där, i mötet med människors sårbarhet, som kyrkan alltid haft sin starkaste röst och sitt djupaste berättigande.

När världen förändras i rasande takt, får kyrkan bli en påminnelse om det som består. Om att vi, mitt i all innovation, fortfarande är människor – människor som behöver varandra. Och visst är det väl  just här kyrkan kan göra sin största skillnad i den kommande AI-eran: genom att vara mänsklig i en värld som tycks bli alltmer mekanisk.