– Mycket har varit annorlunda jämfört med hur verksamhetsstatistiken brukar hanteras och presenteras, säger Pernilla Jonsson, Svenska kyrkans analyschef.
Den ursprungliga planen var att släppa siffrorna i mars, men redovisningen sköts upp.
– Vi ville låta församlingar och pastorat ägna sig åt att göra rätt saker under inledningen av pandemin. Vi ansåg att de behövde fullt fokus på omställning av verksamheten, inte åt frågor om statitisken.
2019 var också det år då statistiken skulle redovisas enligt den nya handboken med förnyade klassificeringar.
– Vi har försökt skapa jämförelser bakåt så långt det går med tidigare kategorier även om nya handboken inneburit ett brott mot tidigare gudstjänstordning, säger Pernilla Jonsson.
En annan förändring är ett förtydligande kring redovisningen som gjordes för två år sedan; det som skiljer en musikgudstjänst från en konsert är det andliga innehållet. Detta förtydligande har slagit igenom i statistiken i år.
Nu när exempelvis domkyrkoförsamlingen i Stockholm klassificerat visar det sig att av de tidigare 50 000 besökarna vid musikgudstjänsterna är det endast 20 000 som firat gudstjänst med ett tydligt andligt innehåll. Så samtidigt som musikgudstjänstfirarna minskat i statistiken med 30 000 ökar musikkonsertbesökarna med 30 000.
Totalt har 300 000 musikgudstjänstfirare i Svenska kyrkan omklassificerats till att bli besökare av konserter i kyrkan.
– Här har vi ett tydligt skav i statistiken, säger analyschef Pernilla Jonsson.
En annan omräknad kategori är barn och unga. Enligt den nya kyrkohandboken finns inte familjegudstjänsten som begrepp.
– Vi vet att familjegudstjänsten inte alltid har visat på barn- och ungdomsnärvaro. Ibland har vi haft större skaror barn på en huvudgudstjänst en söndag med en populär söndagsskola, förklarar Pernilla Jonsson.
– Vi vet också att insocialiseringen av barn och unga är avgörande för tro och relation till kyrkan under resten av livet. För att fånga deras deltagande i gudstjänstlivet pågår i år ett pilotprojekt där åtta församlingar och pastorat räknar antal barn 0–15 år som deltar i alla typer av gudstjänster: huvudgudstjänster, andra gudstjänster och gudstjänster vid kyrkliga handlingar. Projektet genomförs också för att i framtiden bättre kunna anpassa gudstjänststatistiken till den nya kyrkohandboken.
