Kyrkoherdar kritiska till tvingande samverkan

Kyrkostyrelsens förslag om digitalisering och samverkan har väckt debatt inför årets kyrkomöte. foto: Magnus Aronson/Ikon

På söndag inleds kyrkomötets andra session. Drygt 300 kyrkoherdar har svarat på Kyrkans Tidnings enkät om digitalisering och samverkan. Många ser risker med en obligatorisk lösning för lönehantering.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Kyrkostyrelsens förslag om digitalisering och samverkan har väckt debatt inför årets kyrkomöte. foto: Magnus Aronson/Ikon

En fråga som väckt debatt inför årets kyrkomöte är kyrkostyrelsens förslag om digitalisering och samverkan. Enligt förslaget ska församlingarna bland annat ansluta sig till det gemensamma lönecentret i Uddevalla, till en gemensam it-plattform (Gip) och ett gemensamt digitalt system för dokumenthantering. Anslutningen ska finansieras via kyrkoavgiften och därmed bli obligatorisk.

Ekonomiutskottet vill däremot att kyrkostyrelsen först får i uppdrag att tillsammans med stiften kartlägga hur behoven ser ut i församlingarna. Efter det ska ett nytt förslag lämnas om vad införandet av samverkan kan kosta och hur det ska finansieras.

Kyrkans Tidning har skickat en enkät till landets kyrkoherdar för att ta tempen på frågan inför kyrkomötet.

Över en tredjedel av kyrkoherdarna som svarat instämmer helt i att det är en bra idé att rationalisera församlingarnas arbete så att man kan spara pengar till den grundläggande uppgiften. Men en nästa lika stor andel tar helt avstånd ifrån att gemensam it-lösning och gemensamt löne- och ekonomicenter för alla enheter är en bra idé.

De flesta av kyrkoherdarna som är tveksamma tycker att anställda med ekonomisk och administrativ kompetens behövs i församlingen. Många lyfter betydelsen av administratörer och ekonomer som befinner sig nära verksamheten och har lokalkännedom. Flera ifrågasätter även om en gemensam lösning faktiskt skulle bli billigare.

”Jag har flera års erfarenhet av central servicebyrå och vet hur det fungerar och vad det kostar. Bra med centrala system, men allvarligt när församlingar förlorar egen kompetens och det blir inte billigare.” Det säger Martin Lindh, kyrkoherde i Örgryte pastorat.

Hälften av kyrkoherdarna tar helt avstånd från samverkan som är obligatorisk, ytterligare 20 procent tar delvis avstånd. En majoritet av dem som är kritiska tycker att församlingarna ska bestämma själva. Återkommande är åsikten att ett obligatorium riskerar att urholka församlingarnas självbestämmande och göra kyrkan allt mer till en koncern.

 

Framför allt är det lönehanteringen som många inte vill ska flytta till en extern enhet. Flera är oroliga för att systemet i sig skulle vara för dåligt och inte anpassat till de olika församlingarnas behov. En del är övertygade om att ett gemensamt system i praktiken skulle innebära mer administration.

Utan lokal kännedom är min farhåga att ett sådant centrum kommer att innebära mer arbete för oss lokalt då vi ska anpassa oss till en mall som inte passar oss. Linus Jaehnke, kyrkoherde i Vårfruberga-Härads församling

”Att ha en gemensam it-plattform är en klok sak (vi har Gip sedan länge), men att ha ett gemensamt lönecentrum är något helt annat. Utan lokal kännedom är min farhåga att ett sådant centrum
kommer att innebära mer arbete för oss lokalt då vi ska anpassa oss till en mall som inte passar oss.” Det säger Linus Jaehnke, kyrkoherde i Vårfruberga-Härads
församling.

Över en tredjedel av kyrkoherdarna tycker att ekonomiutskottets förslag om omtag och utredning är bra. Drygt hälften tror att utskottets förslag kommer leda till att gemensam samverkan införs men blir frivillig. En fjärdedel tror att samverkan kommer att bli obligatorisk, men införas först senare.

Fakta: Så gjordes enkäten

Den gick ut till 573 kyrkoherdar.

Totalt har 309 kyrkoherdar svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 55 procent.

Enligt Sara Fransson, forskare på kyrkokansliets enhet för forskning och analys, är en svarsfrekvens under 60 procent ur ett traditionellt statistiskt perspektiv för lite för att kunna ge en generell bild, men såväl forskning som media har i praktiken accepterat 50–60 procent som en minimigräns.