Utbildningsansvarig: "Som kyrkoherde måste jag ha självkännedom"

”Vill jag, förmår jag, vågar jag och finner jag glädjen i att gå in i ett chefs- och ledarskap?” Det är några av de frågor Maggie Signäs, lärare i pastoralteolgi med inriktning på ledar

Den behörighetsprövande kyrkoherdeutbildningen ska uppmuntra till reflektion kring den egna kallelsen och lämpligheten. Det berättar Maggie Signäs, kyrkoherde-utbildare sedan 2017.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
”Vill jag, förmår jag, vågar jag och finner jag glädjen i att gå in i ett chefs- och ledarskap?” Det är några av de frågor Maggie Signäs, lärare i pastoralteolgi med inriktning på ledar

Sedan sommaren 2017 är Maggie Signäs ansvarig för den behörighetsgivande kyrkoherdeutbildningen på Svenska kyrkans utbildningsinstitut. En utbildning som i drygt tio år har varit obligatorisk för den som vill söka kyrkoherdetjänst i Svenska kyrkan.

– Utbildningen vill bereda reflektion kring: vill jag, förmår jag, vågar jag och finner jag glädjen i att gå in i ett chefs- och ledarskap? Är detta min kallelse och min väg?

– Den vill också ge redskap till ett ledarskap i Svenska kyrkan, så som det kan se ut i kyrkoherdetjänsten. Kyrkoherdens ställning är unik: Man är en av medarbetarna i ett arbetslag, men med specifikt uppdrag och som självskrivna ledamoten i ett kyrkoråd, säger Maggie Signäs.

Under utbildningens första åtta år genomfördes fyra utbildningar per år, med 24 studenter per kurs. Efter 2016 sjönk antalet utbildningar till tre gånger per år. Till följd av det höga söktrycket erbjuds under 2019 återigen fyra kurser.

– Som kyrkoherde är du både ledare och chef. Du har ansvar för människors vardag, det handlar om att se till så att arbetstiden går ihop och att arbetsbelastningen är rimlig. Men det handlar också om att se till så att varje medarbetares förmågor och kunskaper kommer till användning, att jag har rätt kunskap för att utföra mitt uppdrag.

Kyrkoherden utses till chef av kyrkorådet. Men att vara ledare, det är något ytterligare, understryker Maggie Signäs.

– Ledarskapet ges i förtroende av en grupp människor. Du ges tilliten att leda en grupp genom öknen mot Israels förlovade land. Och när något blir fel måste en ledare, likt Mose, stanna upp och reflektera och lära. Vi måste vara en lärande organisation.

Maggie Signäs har varit ledare i Svenska kyrkan i trettio år, både som arbetsledande komminister, kyrkoherde och församlingsherde. Och nu som lärare i pastoralteologi, med inriktning på ledarskap, och med särskilt ansvar för Svenska kyrkans kyrkoherdeutbildning.

– Jag älskade att vara kyrkoherde. Att få människor att växa, att skapa team och att uppmuntra till att arbeta tillsammans – Gud till ära och människor till hopp och tjänst. Som kyrkoherde ansvarar du för organisationskulturen på arbetsplatsen. Organisation är för mig ett verb – vi behöver organisera oss för att arbeta bra tillsammans och för att se till att uppdraget blir väl utfört.

– En kyrkoherdetjänst måste föregås av ett tredelat ”ja”: Guds kallelse, kyrkorådets kallelse och min egen vilja. Det räcker inte att
säga: ”Jag blir kyrkoherde, om Gud vill”. Mitt eget ”ja” krävs också.

Själva utbildningen bedrivs som en uppdragsutbildning i de både lärdomsstäderna Lund, där Maggie Signäs är verksam, och Uppsala. I Lund görs utbildningen i samarbete med Centrum för teologi och religionsvetenskap och Psykologiska institutionen. I Uppsala drivs den tillsammans med Teologiska institutionen och Företagsekonomiska institutionen.

– Sedan jag fick ansvar för utbildningen 2017 har vi börjat att se över innehållet: Hur möjliggör vi det goda ledarskapet? Vilka redskap behöver jag? Här har vi även lagt ett tydligt fokus på andligt ledarskap, självreflektion, normreflektion och på att skapa en feedbackkultur.

– Det goda kyrkoherdeskapet börjar i kontakten med andra – med de sammanhang 
som just denna församling befinner sig i. Men det börjar också i att jag har kontakt med mig själv: Som kyrkoherde måste jag ha självkännedom. Jag måste veta vem jag är, varför jag är här och för vems skulle jag är här.  

Hur identifierar man egentligen sina avsikter då?

– Genom att ha kontakt med mig själv – både genom handledning och egen själavård. Jag måste ha kunskap om mig själv och om hur jag fungerar. Som ledare behöver jag ha sammanhang där jag kan tala fritt, också om det som inte fungerar och om mina egna tillkortakommanden.

Och hur balanserar kyrkoherden sin prästtjänst med rollen som chef med alla administrativa uppgifter?

– Jag brukar säga att det finns en 80–20-regel. 80 procent är administration, med lönesamtal, sammanträden, policyarbete och så vidare. Men 20 procent måste få vara gudstjänster, själavård och kyrkliga handlingar – det är viktigt att inte släppa på att också få predika, döpa, begrava och fira mässa.