Sedan december 2021 har Sverige en ny visselblåsningslag. Lagen bygger på ett EU-direktiv och har som syfte att stärka skyddet för personer som slår larm om missförhållanden på exempelivs arbetsplatsen.
Större bolag först ut
Alla företag med fler än 50 anställda ska enligt den nya lagen ha interna rapporteringskanaler och rutiner för att följa upp vittnesmål om missförhållanden. För verksamhetsutövare med fler än 249 arbetstagare skulle detta rapporteringssystem finnas på plats senast den 17 juli i år.
Kyrkokansliet, som har fler än 249 anställda, anlitade efter en enkel upphandling ett företag som säljer tjänster för att ta emot visselblåsningar. Församlingar och pastorat med fler än 249 anställda har informerats om kyrkokansliets avtal.
Ramavtal upphandlas i höst
För mindre arbetsgivare med mellan 50 till 249 anställda behöver ett rapporteringssystem för visselblåsning vara på plats först den 17 december 2023. Under hösten ska Svenska kyrkan därför starta processen med en upphandling för ett ramavtal. Målet är att alla enheter under hösten 2023 ska erbjudas möjligheten att teckna ett likande avtal som det som nationella nivån redan tecknat.
Den nya lagen ersatte den tidigare visselblåsarlagen. För att en person ska få skydd när hen vittnar om missförhållanden krävs enbart att det rör sig om ett missförhållande som har ett allmänintresse. Visselblåsare ska enligt lagen skyddas av tystnadsplikt och sekretess. Repressalier mot visselblåsare är förbjudet.
Inte bara anställda omfattas
Anställda, men också arbetssökande, volontärer och praktikanter som rapporterar om arbetsrelaterade missförhållanden omfattas av skyddet för visselblåsare. Även personer som slutat eller ännu inte påbörjat en anställning omfattas.
