På uppdrag av regeringen utreds just nu åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten. Där ingår bland annat att utreda informationsplikten, av kritiker kallad “angiverilagen”. Det vill säga att offentligt anställda kan bli skyldiga att informera Migrationsverket och polisen när de i arbetet möter personer som vistas i Sverige utan tillstånd.
Idén om en utvidgad informationsplikt för offentligt anställda har väckt starka reaktioner hos många grupper. Bland annat har protester och kampanjer ordnats av lärare, socialsekreterare och fackförbund.
Kyrkomötet biföll motion om informationsplikt
Frågan behandlades också på kyrkomötet förra året. Roger Olsson (S) motionerade för att se över konsekvenserna för den diakonala vigningstjänsten om en informationsplikt införs. I förslaget ingick också att kyrkostyrelsen ska föra fram slutsatserna i översynen i framtida remissförfaranden i frågan.
Motionen bifölls och under våren och sommaren har kyrkokansliet påbörjat arbetet med översynen. Bland annat har de ansvariga på kyrkokansliet, tillsammans med andra från civilsamhället, varit på en hearing med den statliga utredaren.
– Vi hade redan påbörjat en dialog med utredningen, men så blev det en hearing just för den här specifika frågan eftersom vi är många från olika håll som har tryckt på att det är viktigt att alla konsekvenser belyses, säger Anna Karlgren, policyrådgivare på kyrkokansliet.
Positivt att få dela perspektiv från olika håll
I slutet av maj deltog också kyrkokansliet i riksdagsseminariet “Anmälningsplikt - vad innebär det i praktiken?” som arrangerades av flera fackförbund, hjälporganisationen Läkare i världen och Miljöpartiets riksdagsgrupp. Seminariet innehöll panelsamtal med politiker från olika riksdagspartiet, fackförbund och samhällsaktörer.
– Den stora behållningen var att man samlade många perspektiv från det offentliga och från civilsamhället på ett ställe, säger Anna Karlgren.
Biskopen deltog i riksdagsseminarium
Andreas Holmberg, biskop i Stockholms stift, deltog i ett av samtalen. Anna Karlgren var med och förberedde honom inför samtalet.
– Det blev tydligt att det jag hört från de jag möter som jobbar inom diakonal verksamhet och det som biskopen hört från sina diakoner, ger en väldigt samstämmig bild.
– Vi tror att det kommer att få negativa effekter, inte bara för enskilda människor och deras rättigheter, men också för församlingarna. Det blir en slags kil mellan församlingarna och offentligt anställda och försvårar i samarbeten med kommunen - samarbeten som ofta framhålls som väldigt positiva.
Församlingsdiakoner ska komma med synpunkter
Nästa steg i översynsarbetet är att det till hösten ska hållas referensgruppsmöte med diakoner från stifts- och församlingsnivå.
– Det är i den diakonala verksamheten som frågan ställs på sin spets och då är det viktigt att inkludera dem som är insatta i frågan och vet hur det är att jobba i eller nära en församling med de här frågorna, säger Anna Karlgren.
När regeringen utökade direktivet för den statliga utredningen förra året var beskedet att den skulle slutredovisas den 30 september 2024. Tiden har dock förlängts och i stället blir datum för slutredovisning den 29 november.
Kyrkokansliet planerar att redovisa sin översyn för kyrkostyrelsen nästa vår.
