Uppmaning till kyrkoherden: Sluta med politiska predikningar

 Iva-Katharina Kummer är kyrkoherde i Vellinge-Månstorps församling. Foto: Johan Sävman

I Vellinge-Månstorps församling blev det en fråga i kyrkorådet att begränsa vad som får sägas i predikan. Kyrkoherde Iva-Katharina Kummer låter sig inte påverkas.

På kyrkorådets senaste sammanträde i Vellinge-Månstorps församling, Lunds stift, riktade Sverigedemokraterna, som har två mandat, kritik mot en predikan som församlingens kyrkoherde höll i början av året. Kyrkoherden har även fått kritiken i skrift undertecknat med en ledamots namn å partiets vägnar.

I skrivelsen står det att Sverigedemokraterna blivit kontaktade av en person som varit på en gudstjänst där innehållet i predikan “till större del handlat om politik.” 

– För mig var det en ganska vanlig predikan. Jag försöker alltid sätta in bibeltexterna i vår kontext med exempel som man förstår och kan relatera till. Men jag utgår från bibeltexten, jag väljer ju inte lösryckt någonting som har hänt bara för att kunna lyfta det i predikan, säger kyrkoherde Iva-Katharina Kummer. 

"Osmakligt att bli definierad som rasist"

Sverigedemokraterna menar att det stod uppenbart att det var deras parti som åsyftades när det, enligt skrivelsen, lyftes i predikan att statsministern svikit sitt löfte till förintelseöverlevaren Hédi Fried och tagit in rasismen i riksdagen. (Se fotnot). 

 Iva-Katharina Kummer

“Att komma till kyrkan och bli definierad som rasist är direkt osmakligt och lågt samt emot allt vad Svenska kyrkans budskap ska handla om”, står det i skrivelsen.  

Iva-Katharina Kummer säger att predikan inte varit partipolitisk och att hon aldrig nämnt ett specifikt parti i någon predikan:

– Men vi lever i ett sammanhang och så fort vi säger något om det så kan det uppfattas som politiskt.

Vill att politiska åsikter i predikan upphör

Sverigedemokraterna avslutar sin skrivelse: "Vi förutsätter att politiska predikningar där predikantens personliga politiska åsikter först fram upphör då det inte hör hemma i en predikan om kristendom". 

Det här reagerar Iva-Katharina Kummer starkt på. 

– Jag har varit präst i 24 år och aldrig varit med om något liknande, säger hon. 

– Det blir väldigt märkligt när man som representant för ett parti vill diskutera en predikan som man inte har hört och där man har krav på framtida predikningar. Som kyrkorådsledamot är man också representant för arbetsgivaren. Det här hör inte hemma på ett kyrkorådssammanträde och det blev väldigt olustigt.  

Har gärna diskussioner om predikan

Kyrkoherden säger att hon gärna diskuterar innehållet i predikan efter gudstjänsten, men personen som kontaktat Sverigedemokraterna, har inte varit i kontakt med Iva-Katharina Kummer.  

– Jag tycker att den personen som har upplevt det skulle ha pratat med mig, antingen efter gudstjänsten eller vid ett senare tillfälle. Hade vi pratat efter gudstjänsten, hade jag kunnat visa att jag inte har sagt det som är en tolkning av den personen. 

Inte en fråga för kyrkorådet

I protokollet skriver kyrkorådet att predikans innehåll inte är ett ämne för kyrkorådet och att kyrkorådet varken kan eller får begränsa prästens yttrandefrihet. 

Mattias Thalén, rättschef på kyrkokansliet, konstaterar också att kyrkoordningen inte innehåller några bestämmelser som ger kyrkorådet befogenheter att påverka vad en präst säger i predikan. Om någon upplever att en präst har brutit mot sina vigningslöften prövas det av stiftets biskop och domkapitel.

Kyrkans Tidning har sökt kyrkorådsledamoten, som har valt att inte återkomma.

Fotnot: När moderatledaren Ulf Kristersson 2018 mötte förintelseöverlevaren Hédi Fried uppges han ha lovat henne att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna. Kristersson själv har sagt att löftet till henne gällde en alliansregering (M, Kd, L och C) och att han inte lovade att ”aldrig samtala med, eller ha något slags samröre med SD”. 

Sverigedemokraterna

"Det blir väldigt märkligt när man som representant för ett parti vill diskutera en predikan som man inte har hört och där man har krav på framtida predikningar", säger kyrkoherde Iva-Katharina Kummer. Foto: Wikimedia commons, Frida Lenholm

Prenumerera på Nyhetsbrev

11 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Michel
Talande att ledamöterna själva inte tycks ha varit med och firat gudstjänsten. Det är i linje med att uppenbarligen inte ha en aning om varken vad dubbla ansvarslinjen eller en predikan är. Vad gäller att ”bli definierad som rasist” så är min personliga åsikt att det problematiska i det föreligger endast om man inte är rasist.
Bekymrad medlem
Tyvärr är många predikningar politiska inte minst från biskoparna. Men det verkar vara ok så längr de är S-märkta.
Värt att notera att evangeliet är några tusen år äldre än våra dagars partipolitik...
Dingo
Röstar man på ett parti med tydliga rötter i nazismen och vitmakt rörelsen som gång på gång vill dela upp människor i vi mot de. Så är det inte märkligt att man till och från blir kallad för rasist.
Katarina
Kyrkans politiska armkrok förvränger evangeliets kärna. "Ty så älskade Gud världen... för att ingen skulle gå förlorad..." Det inkluderar alla. Rasister som icke rasister. Ur ett globalt perspektiv anser f ö människor som varit utsatta för riktig rasism att Sveriges definition är skrämmande låg, oseriös och infantil. Vad det innebär att ogilla främlingar och "de där andra" skulle dock vara ett evangelium värt att predika. Det skulle klappa fler mothårs än man kan ana.
Kristian Lillö
Det är inte så litet intressant att i denna för vår tid så kanske på årtionden avgörande fråga vad människor vill, kan och bör säga högt ingen argumenterar för sin uppfattning (eller bedömning av ärendet)utifrån den faktiska bibeltexten som lästes upp i gudstjänsten, varvid också anspråket restes att detta är Guds ord i form av evangelium, utan snarare argumenterar utifrån den evangelisk lutherska traditionens skyddsuppfattning om predikantens frihet att predika fri från ”överheten”, utifrån känslorna predikan väckt och utifrån tidigare obefintliga invändningar mot predikningar under över två årtionden. Vilken Bibeltext?
Om vi inte ska ha politik i kyrkan vad ska vi då ha för politik. En svensk öppen folkkyrka bejakar demokrati, yttrandefriheten, samhällsanalysen och en tro att leva och dö på. Inte bara motiven för kyrkans existens tål granskas utan framförallt kyrkans och individers handlingar i det mänskliga mötet. Antalet människor som bor i demokratiska stater minskar högst påtagligt. Var står kyrkan i allt detta. Är den öppen och en källa för mänsklig omtanke och respekt för individen eller för de som bedömer politik som manipulativ. Den som inte bejakar politik i demokratiska former vill sannolikt ha ett slutet samhälle, en sluten kyrka med sina inträdesriter. Vi ser exempel på detta sedan lång tid och nu predikantens kris och just därför behövs kyrkans ställning i vårt samhälle stärkas, det behövs än mer i en sekulariserad tid. Det manipulativa beteendet ger sig inte alltid tillkänna för folkflertalet förrän efter en tid och kan hos en och samma person ha olika ansikten beroende på sammanhanget. Det kan bli ödesdigert om man blandar ihop råstyrka och hög röst med själslig styrka. Vi får vara glada för de präster som står pall i ett land där nu rasismen etablerats.
Ja, det händer tyvärr att predikstolarna används för att sprida partipolitisk propaganda (även om det förstås inte uttalas direkt). Väldigt tråkigt är det. Vi gudstjänstbesökare vill få Guds ord utlagt och förklarat, inte matas med ännu mer dagspolitik (som vi alla redan är helt marinerade i).
Viveca
SDs vandring mot att begränsa yttrandefriheten har bara inletts och nu ger de sej på kyrkan också. Obehagligt och skrämmande!
Anette
Men var är utredningen i sakfrågan? Behöriga ska naturligtvis reagera och undersöka. Finns det regler kring personligt politiskt innehåll så ska de ju efterlevas. Många stöts bort av sådant. Sedan har Heidi Fries själv hållit med statsministern och bekräftat hans version. Prästen hade alltså även fel rent faktamässigt. Detta kan vara värt att nämna
8

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Stockholms stift
Göteborgs stift
Västerås stift
Uppsala stift
Göteborgs stift
Stockholms stift